Kakor och Drömmar
Danmarksresa 10 juni





Det har varit en hektisk dag
och jag är trött.
Nyss hemkommen från en kul resa till Bakken i Danmark
med mina elever borde jag väl slänga mej i sängen direkt.
Jag ska, efter en kopp kaffe, en macka och en kort summering
av dagen.
Egentligen skulle jag kunna berätta hur mycket som helst
om denna innehållsrika dag, men eftersom timmen är sen
får jag fatta mej kort.

Dagen började smått kaotiskt.
Superman är sjuk och deklarerade att han inte
orkade hämta barnen efter skola och dagis.
Eftersom jag skulle på klassresa och inte skulle komma hem förrän sent
hade jag ett dilemma på halsen.
Hitta barnvakt eller stanna hemma från Danmark.
Efter många samtal på mobilen på väg till jobb löste det sig.
Ringde kära mor och mormor som i vanlig ordning ställde upp.
Tack för det!

Efter sing-star duell med elever och kollegor styrdes kosan
över bron vid lunchtid.
Tillbringade några härliga timmar på Bakken.
Hade bestämt mej för att inte bli upplurad i någon hemsk åkattraktion.
Tjat, tjat, tjat!
Gissa vem som till slut befann sig mitt i en av Europas högsta berg-och-dalbanor?
Tydligen mer lätt övertalad än jag trodde.
Har ju berg-och-dalbana i mitt liv så det räcker...



Ångrade mej gruvligt i backen upp.
Upplevde under några minuter nära-döden-upplevelse
men kom välbehållen ner med tårarna sprutande ur ögonen
och ben som darrande asplöv.
Den sidan-om-åkande kollegan hade sår i öronen och smärta
i armen efter mitt krampaktiga grepp om denna.
Så klen är jag.
Ska aldrig göra om det.
Varför utsätta sig?
(Så sa jag för ett antal år sedan också....)




Dansk aepplekage med grädde slank lätt ner. Mums!

Hemfärden var också smått kaotisk.
Vår käre chaufför körde vilse i Köpenhamn och vi tillbringade
femtio minuter med ofrivillig sight-seeing i huvudstaden.
Gillar dock Danmark.
Skulle gärna ha lite mer av den danska mentaliteten och
gemytet i min vardag.
Borde åka dit oftare med tanke på att det bara tar en halvtimme
med bil att ta sig dit.
Vilken förmån!


Nu ska jag försöka ta mej i säng.

Är hopplös med att sitta uppe i på kvällarna.

Hoppas att natten blir lugnare än den förra då jag plågades av tankarna

på vad som kunde hänt äldste sonen i går.

Han blev påkörd av en bil cyklandes till träningen.

Flög upp på motorhuven och ner i gatan.

Klarade sig dock med skrapsår pga hjälm och en inte alltför hög

fart på bilen.

Men tanken på hur det kunde ha gått malde i tankarna under natten.

Dessutom kom sonens chock efter händelsen under senkvällen

och jag fick sitta uppe och terapia ett tag.

I morse ville han inte cykla till skolan.

Som om inte det räckte hade den andre sonen störtnäsblod
två gånger i natt.
Torkade blod och hämtade papper.

Nej...nu måste jag i säng!

Hur kort blev det här?

Lev väl - stå upp för dej själv och var inte så himla lättövertalad!
Sus

Jag känner igen det !

Du gör helt rätt ! Babbla, babbla, babbla om allt som händer !

Blogg är som en "bikt" som en dagbok.

Presic som du själv har sagt.

Fortsätt så.

Du skriver alltid lika BRA !

Kraaaam Sus

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress