Kom precis hem från årets längsta arbetsdag.
Började morgonen med tandläkarbesök med sonen.
Susade därefter med andan i halsen till jobbet
och har tillbringat dagen och kvällen i på skolan.
Avslutade arbetsdagen med en två och en halv
timmes föreläsning om framtidens skola.
När vi äntligen blev befriade från träsmaken i baken
och trötta i huvet och öronen lommade ut från aulan
tittade kollegan M uppgivet på mej och sa:
Vad sa han egentligen??? (föreläsaren alltså)
Inte vet jag...(Cecce..IQ-fiskpinne)
Som tur var kom en äldre och klokare kollega
till undsättning och förklarade att kärnan
i föreläsningen var att:
Ingenting är omöjligt och använd din fantasi!
Aha...vad bra!
Fantasi har jag i alla fall...
Efter två och en halv timme fick jag nog om sanningen ska
fram mer inspiration än så.
Helt klart är väl att skolan i sin nuvarande form måste
förändras.
Måste slå upp väggarna och integreras med övriga samhället,
Kanske ses som en stor mötesplats för alla olika slags människor.
Integreras med det allmänna biblioteket, cafeér och kulturliv.
Ha dörrarna öppna mer än mellan åtta och fyra.
Dock med kunskap och lärande i centrum.
Trots nya ideer och inspiration kommer vi väl vakna i morgon
och göra som vi alltid har gjort.
Risken är överhängande...
Saknar att inte fått träffa min docka, min lillalulla på hela dan.
Hon sov gott mitt på golvet när jag kom hem.
Ingen blöt godnattpuss och inga små goa runda armar
om halsen.
Kändes tomt...
Imorgon slutar jag tidigt.
Lev väl - kom ihåg att inget är omöjligt. Använd din fantasi!
Sus
Nästa föreläsning ska jag ta med mig en sån där sittring som finns på KK! Jag tror att många blir avunsjuka!
Gosa nu dottern till tusen, kan riktigt känna hur mysigt det är!
Kram
Lena
Håller med Sus. Varför finns det inte sån sittringar på alla föreläsningar? Superbra idé.
Föreläsaren låter som gammal skåpmat.
Kramis!
2