Två av mina barn (jag nämner inga namn) drev mig till vansinnesgränsen
denna afton. Piggade upp varandra med diverse okvädesord, skrämselattacker
och annat vackert. En liten (nämner inget namn där heller)
hängde på och skrattade (!) bara då jag försökte att skapa ordning i leden.
Mitt gapande ledde ingenvart och slutade med en massa hot
som alla i samlingen ändå vet inte kommer verkställas.
Bah!
Annars en bra måndag.
Nyåkers pepparkaksdeg knådades och kavlades till hästar, svampar, vargar,
grisar och en hög pepparkakor i olika former på jobb idag
och samlades på stora silverfatet inför luciafirandet i morgon.
Men nu ligger jag här i soffan, pepparkaksmätt och utmattad
efter städning och uppröning i boet.
I morgon får jag nämligen finbesök från Stockholm.
Nej, inte kungen. Men nästan.
Kram
C
gunsan
Tänker tillbaka när barnen var små, o visst kunde man bli frustrerad ibland, speciellt när de hetsade upp varandra, då finns det inget mamma-tålamod i världen som räcker;))
Vilka fina pepparkakor ni har bakat idag, ser mumsiga ut;))
kramizzzzzz
mickis
Barn kan verkligen vara underbara "ironi"
Hoppas du får kul tsm med "kungen" imorgon ;-D
Kram
Vuxenmamman
Dessa ungar.....ibland blir man tokig. Hot lever vi med i detta huset- men också med mutor ;-). Låter bra var?
KRAM
Lisa | majamyra fotograferar och funderar
Det är inte roligt när man mitt uppe i en konflikt och det känns som att kroppen ska gå upp i atomer. Hade det likadant hos mig i helgen som var...
Styrkekram!
Pepparkakorna ser smaskens ut!
4