I kväll fastnar tankarna vid gårdagens sunkmorgon
och en tonårsmammas försök till uppfostring av en sådan.
Hur svårt är det inte att undvika minorna i tonårslandskapet?
Att viska fram små frågor utanför stängda dörrar,
utan att få några svar?
Att balansera på gränserna - inte för höga,
inte för låga.
Jag kommer med viss vånda ihåg min egen tonårsid.
Hur jag försökte återuppfinna mig själv så många gånger
tills jag till slut inte visste vem jag var.
Vad jag gillade. Vad jag tyckte.
Mina försök att vara till lags. Försök att vara omyckt.
En ständig rädsla för att någon skulle upptäcka vem jag egentligen var
fast det kanske var det jag egentligen ville?
Att någon skulle se igenom skiten.
Att bli sedd för den jag var och bli gillad ändå.
1987!
Tyvärr, tankar och en strävan som hållit i sig ända in
i vuxen ålder och svåra att släppa taget om.
Överkraven. Strävan efter ett polerat yttre.
Rädslan för kommentarer i en hånfull tonart.
Så sorgligt.
Så sant.
Numera, med ett något förståndigare vuxenseende
försöker jag vila i helheten. I harmonin mellan det inre och det yttre.
I det oputsade, hängmagade och rynkiga.
Det mänskliga helt enkelt där det fula ofta är det vackra.
Det är inte lätt att vara tonåring.
Jag känner igen mig.
Återupplever....och försöker uppfostra, vägleda.
Ömsom fast, ömsom varsamt och undviker att bli galen.
Det är inte lätt....
Kram
C
Vi åker nästa torsdag och de var tur för jag har blivit sjuk :(
Kramen
Nej, det är inte lätt!!!
Och det finns ju för F... ingen manual, ingen snygg "att göra-bok" receptbok eller wath ever!
Det är bara eget tyckande, egna erfarenheter och dagsform som styr...eländet :)))
Du har en dundergrund i Dig! Du gör allt bäst utifrån det du har just nu... det märker barnen...Tro mig!
Kraaaaaaaaaam
Nej du kära vän, det är inte lätt att uppfostra barn o tonåringar är underbara varelser även om det stämmer så bra med vad du skriver.
Man gör så gott man kan, man är bara människa o det räcker gott;))
Sträck på dig du toppenmamma, ibland får man stampa i golvet, riva sönder sin nya Allt om mat-tidning, låta rösten gå i falsett......ja sätten är många;))
kramizzzzzz
Är 15-20år sedan jag gick ut grundskolan. Rätt intressant att möta på vissa nu idag, de har precis samma beteende och det var sådana som trodde de var något mer än oss andra som alltid kom i skymundan.
Tänk va roller kan sitta i länge...
Ha en fin onsdag!
Att vara tonårsmamma är en resa både i moll och dur och jag ser tillbaka på den tiden med ett leende! Hade faktiskt gärna varit där igen trots både en och annan "vånda" och ett antal stängda dörrar :) Varje ålder har sin "tjusning" tro mig! Kram!
nej, det är säkert inte lätt, det är ju en tid när det ska prövas fram vem man egentligen är och tänja på gränser i det oändliga
kramar och ork till dig vännen
Känner så väl igen ... Det är inte lätt alla dagar. Så låter man en tanke skölja över en - Nu! Nu! är det balans:) Då kommer tonåringen hem - och vi upptäcker att - vi har felat? Eller i alla fall har något blivit fel denna dag ... Så åker vi bergodalbanan - upp - ner -upp -ner.
Ska vi göra sällskap i en vagn?
Kram
Jag ser med oro på framtiden. Jag tycker att 4-års-trotset är jobbigt. Hur ska det då bli med tonåren. Kan du inte skriva en sån där snygg manual så jag har tills det blir dags?
;)
/Y
När min äldsta var 15-16 så hade vi den värsta perioden nånsin, det var krig mer eller mindre varje dag, en massa dumma saker gjordes och hemma satt jag ofta och grät. Det var ett HEMSKT år och oron skar i mig. MEN man tar sig igenom, man finns där, stöttar, tjatar, hotar, man gör så gott man kan. Han "kom ut" på andra sidan som den underbara unga mannen har egentligen alltid har varit, övergav vissa vänner, började lyssna på mamma och idag gör han mig till den stoltaste mamman!
Men det är svårt och jag precis som du, minns (tyvärr) min egen tonårstid som var väldigt rebellisk, det gör det inte lättare.
Kramar!
Jättebra skrivet!
Ha en fin dag! Kram
Det finns ingen manual att följa i rollen som tonårsförälder... Det hade varit väldigt mycket lättare om det funnits :-) Men då hade det ju behövts en manual för varje individ, för de uppför ju sig så olika... Svårt är det när man ena stunden gärna får vara med i deras liv för att sedan en kvart senare inte ha med det att göra...
Jag tror du är en riktigt bra mamma :-)
Ha en finfin onsdag!
Kram
Nej att vara ung är inte det lättaste, minns själv... i med dagens krav och utseendefixering och statusprylar och "måsten" är det nog än tuffare är jag rädd... Tur att vi bor på landet, ska försöka låta mina ungar vara barn så länge de kan... Ha nu en fin dag kära du <3 KRAM
Svar: Tack för gratulationerna..Jag önskar att jag kände mig som den "ungdom" jag är:) Glada sonen kan jag också hälsa ifrån.
Sicken snygging du är och var redan som tonåring. Det finns dom som har bra gener:))
Du beskriver på ett vackert sätt det "helvete" man som tonårsårs förälder ofta upplever.
I samma stund som jag skrev den meningen insåg jag att vi är dom som har genomlevt och kommit ut på andra sidan tonåren.
Helvetet är ju den period som våra barn nu ska passera...det man vet är ju att även dom kommer ut på andra sidan.
Kramar
åhh du jag had mitt barnbarn här igår han är 10 år och han var inte riktigt sig själv ledsen på något sätt men jag fick aldrig ur honom vad det var men något var fel....han ville liksom inte berätta han sa att allt var ok men han var lite trött...usch stackarn han har en jobbig tid framöver...det är inte lätt att väa upp och bli vuxen....
så sant ALLT det du skriver-
kram vännen
lolla
Nej, tonårstiden är inte lätt. Varken att ta sig igenom själv eller att stå vid sidan om och försöka vägleda. Det är ett svårt steg mellan barn och vuxen.
Kram.
Det viktigaste är väl var du är idag? Och minns det som du var med om för att låta barnen skratta lite åt sin tokmamma? Jag har tur som har en otroligt skötsam dotter, hon är INTE lik sin mamma. Men humör har hon!
Puss
Jag längtar inte direkt till tonårstiden här hemma! 2 töser så nära i åldern dessutom, vojne vojne!
Man får väl precis som du skriver försöka hitta en balansgång, mellan hård och ödmjuk mamma!
Svårt det där, man vet ju själv exakt hu det var!
17