Regnmysigt med Paolo Roberto.

 

Ett litet rött spöket Labanparaply och ett svart modell större, guppade ut i regn och åska i morse. Vi pratade blixtar och dunder och jag balanserade som den pedagogmamma jag är i förklaringar om åskans ofarlighet men också krävande av respekt. Nä. Åska är inte farligt. Kan faktiskt vara lite mysigt sådär i skyddet av paraply och vissheten att snart vara inomhus i slutdestinationen skola.

 

 

Regnet slutade såsmåningom och det blev en vacker dag. Jobb avlöstes av vardagssysslor och efter spagetti och köttfärssås sitter jag nu här. Vid köksbordet vid den vackra skålen från Gerbera fylld med sötdoftande persikor. Och bara för en liten stund sedan var jag försjunken i Paolo Robertos Stora Italienska Kokbok. Älskar läsa om mostrar, italienska livsöden varvat med pasta e fagioli, zuppa inglese och fragole al limone.

 

Suck...Italien! Känns så väldigt längesedan....

 

Solbrännan har falnat men minnena är härligt levande och nu är det augustikväll i Sverige. En skön sådan! Och här ska fixas matsäck inför Lillans utflykt i morgon. Förkyld eller inte. En utflykt vill man inte missa!

 

Mot köttbullarna!

Och tvätten....alltid den där tvätten.

 

Kram C