Att vakna upp till en dag som denna är nästan lite magiskt. Som om det är nu det börjar. Livet.
En förunderlig känsla.
Men det är lite så det är. Nu. Här. Idag. Och jag tänker att livet börjar vid 45. Kan det vara så?
Eller kan allt det förunderliga bero på att jag fortfarande är något vimmelkantig efter en härlig kväll med en god vän i kultur, vernissage (eller snarare...vinissage), musik, folk, torg och tapas under gårdagen, eller att jag har vandrat i morgonen i sol och hav och pratat livets andetag med svägerskan eller att det helt enkelt är lördag och tyst i boet och jag har hela dagen att spendera just som den är.
Fri. Vacker. Ledig.
Så tänker jag extra på en nära vän som miste livet alldeles för tidigt och skulle firat sin födelsedag idag.
Jag saknar. Minns det glada.
Och tänker att vi måste ta vara på dagarna och hålla hårt i det som verkligen betyder något.
Glöm inte.
Kram Cecce
JUNITJEJ
Vilka underbara bilder!
Åse
Vackra bilder , kloka ord. Livet är skört det gäller att leva här och nu. Ta vara på dagen. Kram till dig.
✫ Fru Eriksson
Fantastiskt vackert ♥...
/Kram Annmi
Husfrun
Underbara bilder.
Det är viktigt att minnas det där och ta vara på livet. Kram.
Anonym
Vilken härlig syn....jag bara älskar havet. Kram Anette
Bakom dörr nr. 11
Oj, vilka bilder, underbara.
Ha det bäst. Kram Pia
ansepanse
vi glömmer ju så lätt det där, men vi måste komma ihåg
Sv: om du scrollar neråt så hittar du mina målade nyckelpigor, jag har ju alltså redan målat dem, det var ju därför jag hade målarburkarna i inlägget eftersom jag fick förfrågningar om vilken färg jag använde när jag målade
kramar och en fin söndag till dig
8