Det får det väl vara värt. Kaka med citron och kardemumma!

 

 

Har så här långt haft en ganska bra tisdag. Lite piggare och lite mera på gång inför en stundande hösttermin. En skön känsla, då jag senaste tiden varit lite orolig över den håglöshet som härjat runt i kropp och själ.

Värmen i luften har mattats av något och idag har både blåst och en och annan regnskur behagligt lättat på värmetrycket. Tog till och med ett par jeans på mig innan jag susade iväg för att möta upp mina kollegor i morse. Känslan av att ta på sig ett extra lager hud var påtaglig efter att ha haft klänning eller kjol som enda klädtyg under sommaren.

 

Kanske är det ovanstående kaka, eller någon av alla de andra bakverk jag provsmakat och bakat under tiden för trädgårdscafeet som fick jeanstyget att kännas extra tight. Det får det väl ändå vara värt tänker jag och kastar en längtande blick på ovanstående citron och kardemummakaka som jag bakade och serverade på cafeet. En sådan där bra och lättbakad kaka som passar till de flesta tillfällen. Till fest. Till trefikat en solig dag i bersån eller varför inte när hösten faller på och man vill lysa upp tillvaron med något gott.

 

 

 

 

Sätt ugnen på 180 grader. Vispa ägg och socker pösigt i en bunke. Tillsätt salt, bakpulver, kardemumma, mjölk och citron. Blanda ordentligt.

Tillsätt smör och mjöl. Vispa snabbt ihop allt till en slät smet. Häll smeten i en smord och bröad sockerkaksform, ca 2 liter.

Grädda kakan mitt i ugnen i 35-45 minuter. Låt den svalna i formen. Pudra över florsocker ock lite rivet citronskal före servering. Eller gör som jag gjorde - garnera med vit chokladglasyr.