Sommarens sista?
Måndag. Och jag har gått omkring i arbetskostym och husbilsdimma, varvat i en konstig blandning, ovillig att släppa taget om helgen. Tvära kast mellan mjuka färger, tyst hed och kluckande hav och inrutade göromål med rak rygg.
Vi satt där i kvällen, efter att ha färdats de första lite nervösa milen - på heden vid Haväng i solnedgången och tänkte att detta måste vara paradiset på jorden. Eller åtminstone - så nära man kan komma! Och det är det som är själva tjusningen med husbil tänker jag. Att man kan komma nära naturen fast ändå ha det lite bekvämt. Med stolar och bord, chips och vin, och en varm säng att krypa ner i när stjärnorna tänds och krispigheten i luften tar vid.
Vi hade tur med vädret konstaterade vi när solens sista strålar letade sig fram och strök sig mot ansiktet och fick oss att kisande blicka ut över fåren som betade alldeles intill. Kanske den sista sommarvarma helgen innan hösten gör sig gällande på riktigt.
Ah!! Hur skönt är inte detta - att sträcka ut sig i fullängd på sköna madrasser mitt i naturen med skydd mellan kropp och himlavalv!
Vi hade turen som fick hyra en fin bil - en Kabe Travelmaster för att vara exakt - av Tommy i Osby. En väldans reko karl och vi blev en trevlig bekantskap rikare.
Vi vaknade tidigt och fick njuta av den vackraste soluppgången vid randen av hav och horisont. En stund som orden jag försöker plita ner här har svårt att förvalta. En storslagen morgonupplevelse.
Och någon tog dagens första bad och kanske sommarens sista...
Några timmar och mil senare var det dags att lämna tillbaka drömbilen och tacka för dygnsfärden. För denna gången.
Även om bilen var dryga sju meter lång var den ganska lätt att köra och manövrera. Lite mallig var jag allt som klarat av bedriften att köra hela vägen hem utan missöden. Första gången men inte den sista...det är jag ganska övertygad om.
För Havängssolen finns kvar. Jag såg den i morse när den röd och fin reste sig över Lundatrakten. Som en liten påminnelse om alla de helger och dagar som kommer. So mellan kasten. De tvära. De mjuka. Känns bra. Väldigt bra.
Kram Cecce
