När man känner längtan efter helg igen.

 

Det tar på krafterna att börja jobba och jag befinner mig i någon slags töcken. Sommartöcken. Jobbtöcken. För det går liksom ihop, då sommaren tycks fortsätta i all sin kraft och blom trots sommarlovsslut. Mina ungdomar härhemma börjar skolan först nästa vecka och är fortfarande utom all rutin. Samtidigt försöker jag vänja mig vid tidigare morgnar, och kvällarna...? Ja...de är fortfarande ganska sena. En ekvation som inte går ihop i längden. Men det är svårt att komma i säng när kvällarna är så ljuvliga. Färgstarka. Ljumma. Åh...i kväll gick färgerna i gult.

 

 

 

Men vi njöt ändå!

 

Med ena benet kvar i sommarlovet och ena nyss inklivit i arbete är det tacksamt med helgen som är i antågande. En helg som kommer innebära en hel del festligheter - med släktträffar och kalas. Det är kanske det som är själva tjusningen med att vara i arbete: Att det finns helger att se fram emot!