Från pepparkaksscones till julmarknad till rätten till assistans.
Började denna söndag och med ett stilla uppvaknande och blev ganska snart därefter bjuden på kaffe på sängen. Vilken ynnest!
Skulle gott kunna tänka mig att fortsätta med det...haha! Sedan fortsatte härligheten i söndagsvilan med pepparkaksscones som jag bakade i takt med att morgon övergick i förmiddag och nytt kaffe bryggdes i skenet från det första stearinljusets fladdrande sken. Mys.
Pepparkaksscones är egentligen "vanliga" scones som tillsatts en tesked pepparkakskrydda. Konstigare än så behöver det inte vara. Denna gången bakade jag sconsen både mjölkfria och glutenfria enligt följande: 1 dl havregryn, 1 dl bovetemjöl, 0,5 dl kokosmjöl och 1,5 dl vanlig glutenfri mjölmix blandades med 50 g mjölkfritt margarin, 2,5 tsk bakpulver, 1 tsk fiberhusk, 0,5 tsk salt, 1msk honung, 1 tsk pepparkakskrydda och ca 2 dl havremjölk (smeten ska vara ganska lös). Blanda till en smet som får vila ca 15 min innan smeten formas till två 2 "kakor" som läggs på en bakpappersklädd plåt. In i ugnen i 225 grader tills de är gyllenbuna och känns fasta när man känner på dem. Låt svalan och avnjut sedan med smör, ost och marmelad.
Helgen har för övrigt varit en avslappnad historia om än aktiv, om nu den ekvatonen går ihop. I lördags medverkade jag och H på en julmarknad i byn vid sjön i skånes norra del - Åsljunga!
Jag serverade kaffe och sålde kakor i det lilla julkafeet på ovanvåningen. För tredje året på rad sprang jag omkring i röd klänning och vitt förkläde och kände julstämningen i mig samtidigt som jag njöt över att få vistas i kafemiljön igen. Älskar ju denna form av umgänge!
En vacker dag ska jag starta ett kafe igen.
Lördagskvällen tillbringade vi i föräldrahemmet där mina syskon och syskonbarn slöt upp kring grytan av varm soppa kryddad med apelsin. Efterrätten bestod av saffranskaka med kaneltäcke som jag bakat kvällen till ära. För övrigt en av mina favoritkakor i adventstid.
En riktigt mysig familjekväll som avslutades för mig och H när middagsbord förvandlades till spelhåla och resterande familjefolk försvann in i sällskapsspelets underbara (host host) värld. Någon (nämner inga namn här) påstod att min plötsliga hemlängtan berodde på min oförmåga att hantera en eventuell spelförlust. Förstår inte alls det påståendet....
Efter första adventsfrukost idag fortsatte H och jag helgen med att åka in till Malmö för att dokumentera i ord och bild den landsomfattande manisfestationen Rädda LSS. Jag fotograderade och H intervjuade....
...nåja. Någon blev lite övermodig och klättrade upp på tåket på en brandbil för att få den perfekta bilden.
Jag höll mig dock på marken och fick en hel del bilder över denna viktiga manifestion som fortfarande är angelägen. Tänker att det borde finnas andra sätt att spara pengar på än att dra in hjälpen för de månniskor som behöver det bäst! Alla borde ha rätten till ett värdigt liv. Oavsett.
Tacksam i sinnet över det jag har fått uppleva, erfara och det liv jag lever.
Kram Cecce
