När det är så vi gör. Från Ystad till Kiviks lustgård.
Så tar vi och sätter oss i bilen, utan vare sig plan eller mål, och kör.
Det är så vi gör, vi två, när vi har en lördag och söndag att spendera för oss själva. När födelseagsbarnet - eller mera korrekt - födelsedagsynglingen blivit uppvaktad med skönsång, presenter och världens största chokladboll på morgonkvisten och ska vidare ut i firandet och helgen med pappa och lillasyster. Ty det är så det får bli när man har föräldrarna på olika håll och kanter.
Kvar blir vi andra. Jag och H. Med varandra och lusten till en utflykt ut i det höstsköna.
Och det finns en skatt att ösa ur. En del kända, en del okända platser som triggar vår upptäckarlusta och nyfikenhet trots vår numera aktsamma ålder i livets mittfåra. Det nöjet kan ingen ta ifrån oss. Okej, jag ljög lite så där i början. Ett litet mål fanns för helgen, nämligen ett besök hos H:s pappa i Broby där vi beslutat tillbringa natten.
So far so good.
Så vi kör söderut. Längs böljande vägar och långstäckta vidder. Genom färgskiftande alleér och pittoreska byar. Tar avstickare från kända vägstråk till förmån för okända tills vi ser....
...havet! Vårt älskade hav med orörd horisont och bestämmer oss för att stanna en stund.
Just här:
I Ystad.
Och jag börjar mumla något om att här vill jag bo och nu är jag hungrig! Sådant som brukar höras från bilens vänstra del och säte. Inget konstigt alls.
Så vi slår oss ner hos Malte för att käka stoooor macka och stoooor tonfisksallad. För Maltes Mackor går man inte hungrig ifrån.
Sen strosar vi vidare längs gator och korsvikeshus och konstaterar att Ystad minsann är en pampig stad i all sin mysighet. En stad med anor från Hansatiden med skånsk-dansk touch. En favoritstad - med vackra rosor längs färgglada husfasader.
Sen då?
Jo, sen fick jag för mig att jag ville åka till Kivik, för där har jag aldrig varit. En synnerligen bra ide verkade det som, tills kön av bilar började växa framför och vi började ana att det var fler än vi som tänkt besöka just Kivik i dag. Så klart.
Helt plötsligt stod det klart för oss, att...just det! Den årliga äppelmarkanden!! Denna helg myllrar hela Kivik av marknadssuget folk och omöjliggör allt annat Kiviksgörande.
SÅ vi hängde på efter taxitraktorn istället som lotsade oss fram till...
....självaste lustgården itself. Kiviks Musteri!
Åh....vilket underbart ställe.
Här slog vi oss genast ner på Stinas kafe och åt äppelkaka med vaniljsås. För övrigt en mjölkfri sådan - till vår stora glädje, då även H kunde få njuta av äppelsötma och vanilj. En gudabenådat god äppelkaka ska tilläggas.
Hela kafeet andades grönt äpple och inbjöd till sinnesnjutning från öga till gom.
En kaffekopp och äppelkaka senare spatserade vi ut i äppelriket och fick oss en lärorik stund med ofantliga mängder äpplen, ett och annat päron, honungsprovning och marknadsstånd.
Äppeltavla, modell mindre än den nere vid hamnen, men nog så fin!
Med påsar fyllda med äpplen och päron och kronhjortskorv styrde vi sedan stegen mot bilen för att fortsätta färden över Brösarps böljande backar.
Hur vackert....
Och vad som hände sedan, ska jag berätta om i morgon. Nu är det hög tid att stänga ner den här datorn till förmån för ytterligare en natts sömn innan söndag blir till måndag och ny vecka tar vid.
Jag konstaterar att denna lilla lördag och helg placerar sig där.
I idyllkategorin.
Kram Cecce
Y
Oh, vilken härlig och mysig Skånehelg ni haft! Hoppas att ni tittade in på fotoutställningen på Fabriken när nu nu var i Kivik! Kram!
Svar:
cecce
