När man letar efter rutiner och värjer sig för tandläkaren.
Dramatiska bilder över "vår" vik i skärgården.
Klockan är strax innan åtta på morgonen och H tar sig ett morgondopp. Molntunga skyar som speglar sig i spegelblankt vatten. Och det är tyst och det är vackert.
Kvällarna är också magiska med månskenet som speglar sig i vattnet. Så många sagolika kvällar vi fått uppleva denna sommar.
Jag ligger raklång i sängen med datorn på magen. Måndag och tisdag har försvunnit i ett försök att ställa iordning mitt inre och det faktum att det är dags att komma in i rätt rutiner igen. Det är svårt.
Svårt att gå upp på morgonen och cykla de en och en halv milen till jobb. Svårt att komma i säng på kvällarna fast ögonen går i kors.
Jag vill så gärna hinna med mina små uppdateringar här inne men finner svårt att hitta tiden. Inte för att jag egentligen har mindre tid över att mata min digitala dagbok, utan för att jag prioriterar annorlunda nu än förr. När helgerna springer iväg i resor till Stockholm och i tvåsamhetens underbara varande vill jag spendera tiden med barnen, vara en närvarande mamma och hinna med allt det där som måste göras för att vardagen ska fungera så smidigt som möjligt.
På jobbet organiseras det om i sjukhusskolans lokaler. Det rensas och kastas och planeras nytt. På torsdag sätter terminen igång på allvar och det gäller att vara förberedd.
Samtidigt letar jag febrilt efter strukturen i min egen lilla sfär av mål och mening. Försöker få styr på alla tankar som hoppar hit och dit och gör listor på det som ska göras. Utan större framgång.
Nåja. Det faller på plats så småningom. Av erfarenhet vet jag att det är dumt att stressa upp sig. Jag intalar mig att det löser sig. Att jag får ta en sak i taget. Håll ut!
Och så är jag nervös för min kindtand som värker så jag blir galen emellanåt. Ringde tandläkaren idag och flyttade fram tiden för den beräknade utdragningen och fick en tid nästa vecka. Jag värjer mig. Snärjer mig. Vill inte, men måste. Intalar mig att tandläkaren är snäll och inte vill mig ont...haha!
Nu ska jag trösta mig med att äta lakritsglass. Hittade en ny sort på Ica häromdagen och kunde inte motstå frestelsen att köpa. Har längtat hela dagen efter att smaka. En lyx jag tänker att jag kan unna mig en tidsdagskväll i randen mellan vardag och helg. Mellan lättja och rutiner. Mellan tandläkarrädsla och drömmen om ett smärtfitt smile.
Kram Cecce
EvaN
Glass funkar alltid! :-)
Vilka underbara bilder!
