Kakor & Drömmar

Med fokus på livets goda

Sista sucken sommarlov.

 
 
Jag vill inte somna på tåget. Inte nu när det gäller att komma in i rätt vanor. Inga sena kvällar. Tidiga morgnar. Allt ska ställas rätt och in i ledet arbetsliv. Därför roar jag mig med att redigera bilder och skriva inlägg, trots ett krånglande wi-fi. Trots alltmer tyngande ögonlock under färden med SJ:s snabbtåg söderut.
 
Den där vemodskänslan i kroppen har varit ofrånkomlig att känna av denna helg. Helgen som fått avsluta sommarledigheten liksom på riktigt, men också inleda en kommande hösttermin. Och det har varit en storslagen avslutning i skärgården i det lilla blå sjöhuset med utsikten över viken jag vant mig vid i sommar.
Solen har trängt igenom svulstiga vita moln som emellanåt blivit för tunga och släppt igenom det regn som vi så förtvivlat längtat efter hela sommaren. 
Men däremellan har vi njutit av lunch på trädäcket med vågskvalpet mot bryggan som sällskap och traditionsenliga morgondopp. 
 
 
 
 
 
I lördagskväll var vi inbjudna till  födelsedagsfest hemma hos Maria och Niklas och mötte kärt vänskapligt folk i lagkamp i trädgården och mästerligt av Niklas grillat vildsvin som inramades av ett skyfall utan dess like...haha! Vi skylade i trädgårdstältet i tron att undvika slokande frisyrer och av fukten åtsmitande klädtyg men inte ens en tältduk kan lura studsande regndroppar. Men humöret var på topp och festen fortsatte efter viss omorganisation inomhus i stället. Känner mig minst sagt priviligierad att få ingå i detta sköna gäng. En gång vänner - alltid vänner. Då, i skånsk landsbygdsmylla med samma barndomsvy. Nu i huvudstadens strömmar och folkmyller. Tack Maria och Niklas för en härlig fest!!
 
 
 
Skyfall!
 
 
Så har det blivit dags att segla vidare in i ny arbetsvecka. H är kvar i skärgårdshuset och huvudstaden för att påbörja sitt journalistarbete och jag är på väg hem till mina kära ungdomar som fortsätter sitt sommarlovsvarande några dagar till. Känns något ovant att tänka cykeltur i gryningen, inplanerade möten och aktiviteter, måluppfyllelse och matriser, tidsbelagda måltider och eftertraktade kafferaster. Känns konstigt att börja vakna ensam. Att boa in mig i särboskapets vardagsträda med längtan efter helg.
Men det har ju funkat förr och kommer funka nu.
Var så säker.
 
 
 
Så. 
 Tack för detta lovet. Denna sommar. 
Du har varit fantastisk.
 
Kram Cecce