När man undrar vart tiden tar vägen.

 

Idag har vi firat en 18-åring! Min fina Isak.

Således tassade jag upp i morse och förberedde baugette, smoothie och den klassiska jättechokladbollen som blivit en tradition att erövra på morgonkvisten på självaste födelsedagen. Även när man fyller arton.

 

 

 

I går hade vi kalas med storfamiljen! Jag bjöd på gulaschsoppa, nybakade baugetter och ostar. Och så tårta så klart. Artonåringen hade önskat frozen cheesecake och så fick det bli. En cheesecake med Pollys Super Crunch och en mjölkfri med dulche de leche och krossad choklad!

 

 

 

 

 

Två gäster: Svåger/morbror Maurizio och storasyster Emma!

 

 

 

 

 

 

 

En riktig kalashelg med andra ord. I dag har vi även firat min gudson och systerson A (till höger i bild) som fyller nio år i morgon. Ännu mer god mat och tårta har inmundigats under dagen. Mmmm....det där med födelsedagskalas är trevliga tillställningar.

 

Så nu ligger jag här i sängen, ganska trött efter helgen begivenheter med tårtmagen i vädret....haha! 

H avlämnades vid tåget i kväll....alltid med blandade känslor. Så trist att behöva skiljas åt hela tiden, men vi ses igen om fyra dagar. Det lär vi klara.

Det tar lite på krafterna att förbereda och genomföra kalas och fredag även om det är något av det roligaste jag vet. Nu är det dock dags att förbereda sig för måndag och ny arbetsvecka. Packa cykelkorg och ryggsäck och hoppas att blåsten lägger sig innan natt har blivit till morgon. Även om helgdagar är att föredra finns det något uppfriskande med måndagar. Den där känslan av nystart är inte att underskatta.

 

Så. 

Tack för denna helgen. För familj, kärlek och en stor portion av livets goda.