När man har hemmaliv.
Livet rullar på trots Corona-virus. Vi håller oss mest hemma efter arbete och skola. Livet har liksom stannat upp en smula och jag känner själv att jag går ner i varv. Jag saknar resorna till Stockholm och framför allt saknar jag min make. Nu var det tre veckor sedan vi sågs och det är så klart trist. Vi face-timar och pratar i telefon men det kan så klart inte erätta att ses på "riktitgt". Samtidigt är det poänglöst att klaga. Det finns så mycket värre saker, och folk runt omkring mig har långt värre saker att förhålla sig till. Jag har kvar mitt jobb och jag är frisk.
Eftersom jag jobbar i skolvärlden är jag fortfarande på plats på jobbet. De elever vi har inne just nu kommer och har undervisning som vanligt, vilket känns bra.
Helgen som gick pysslade jag runt hemma. Flyttade runt på saker och försökte skapa flow i mitt eftersatta hem. Har läst en del om feng-shui i inredning och försökte tänka på energier, material, former och färger, utifrån saker och ting som jag redan har.
Ganska kul faktiskt. Och ett ovanligt görande då mina helger annars spenderas i Stockholm eller hemma med annat görande.
Förra helgen kom även min äldsta dotter Emma och hennes Alexander hem på middag och jag bjöd på kyckling med parmaskinka, gräddsås och klyftpotatis. Vi spelade spel och glömde resten av världen för en stund. Mysigt och trevligt.
Till efterrätt hade jag gjort en chokladpudding med kaffekolasås, grädde och en gnutta lakrits.
Mums!
På tal om lakrits skulle egentligen Lakritsfestivalen ägt rum helgen som kommer och jag och Emma och min fd kollega och vän hade gjort planer för en Stockholmsvistelse i festivalmaner. Nu får tyvärr biljetterna stoppas undan till ett senare tillfälle. Möjligen tar vi bilen upp i helgen och bor i skärgårdshuset ändå, men inget är riktigt bestämt. Svårt att bestämma något i dessa tider men jag hoppas vi får ihop det. Inte minst för att jag får träffa min man.
Så.
Vi tar dagarna som de kommer och hoppas på det bästa. Livet måste ju trots allt fortsätta - Coronavirus eller inte. Det hjälper inte att oroa sig för det man inte vet något om eller det som inte har hänt. Alltså försker jag leva livet rakt upp och ner. Här och nu.
Inte tänka för mycket.
Kram Cecce
