När första ljuset brinner.
Första advent.
Och äntligen fick jag börja öppna min adventskalender som jag fått av min dotter Emma. En lakritskalender från Johan Bulow som stått på köksbordet i drygt en månad och frestat mig. Så idag - äntligen fick jag öppna luckan som innehöll två stycken lakritspraliner men choklad snyggt inslagna i en liten påse. Mmm...klart njutbart. LÄngtar redan tills i morgon.
Och så åt vi nybakade scones och drack kaffe och kände adventsstämningen i oss.
Det har varit en skön helg och en avkopplande adventssöndag med promenad längs stranden, en tur längs shoppingstråken i Lund för inhandling av årets första julklapp, hyacinter och glödlampor till en ovillig adventsljusstake i Rebeckas rum. Dagen avslutades med fiskgryta med saffran och glögg till efterrätt. Så skönt att Håkan är kvar tills i morgon måndag och att den sedvanliga turen till Lunds Central får vänta ytterligare ett dygn. Det gör så mycket.
I går medverkade vi på en julmarkand i Åsljunga. Det har blivit lite av en tradition att jag hjälper till i kafeet med att severa kaffe och sälja kakor till fikasugna julmarknadsflanerande.
Ett trevligt inslag och en mysig början på adventsfirandet. Julstämningen låg tät mellan borden dukade med porslin och röda dukar.
Årets första jultallrik inmundigades. Såå gott!
På kvällen åkte vi till Malmö för att överraska Jennica som fyllde jämt. Har aldrig varit på Malmö Live tidigare och det var en positiv upplevelse. Vi möttes högst uppe på tjugofemte våningen där Jennica väntade helt oanandes (ja nästan i alla fall) med sin familj på restaurang Kitchen and Table.
Vi ses inte så ofta men när vi väl gör, känns det som igår.
Jennica och jag lärde känna varandra under studietiden på Musikhögskolan och har hållit kontakten sedan dess och följt varandra livets berg och dalbana. Så fint att vi fick vara med och fira en fantastisk kvinna i livets mittfåra. Lika fin, klok och omtänksam som hon alltid varit.
Tack för en minnesvärd afton!
Det blir en snabbresume av helgen. Ni får ursäkta, men det blir så när kvällen är sen och måndagen väntar kring hörnet. I morgon ska jag träffa Lisbeth efter jobbet för att få nya fransar och prata i kapp om allt det där som hänt sedan sist. Saknar min före detta kollega massor, så det ser jag fram emot.
Men nu. Hopp i säng - tacksam för alltihop. Helgen. Vännerna. Livet i stort.
Kram Cecce
