När man har en sista hyacint.

 

 

Så skulle man kunna sammanfatta inläggets lilla bildskörd i kväll.

Pilarna. Öresundsbron. Havet som möter himmel.

Denna vyn som blivit ett signum för vår lilla by i sydväst och vars strandpromenad jag genom de tjugotre år som jag bott här beträtt i alla sorters väder.

 

Men ändå. Vackert.

 

 

 

I morgon börjar jag jobba igen. Tro´t eller ej. Det som syntes som en ocean av dagar i innan jul har bara försvunnit i ett nafs. Men jag har haft en skön ledighet så jag ska inte klaga. 

Jag har ägnat denna sista helgmåndag till att göra ingenting så när som att rafsa i hop julsaker och adventsstjärnor som nu står i en stor hög på pianot i väntan på att jag ska packa ner alltihop i källarens förrådsytrymme. Värjer mig lite för att säga hej då till julen men samtidigt ger det alltiid en viss tillfredsställelse när det är klart. Granen med alla barren slängde Håkan och jag ut genom fönstret innan han åkte i går och både gran och man lämnade det där tomrummet efter sig som uppstår när något kärt försvinner.

Nåja. Allt har sin tid och som sagt - jag har, vi har, haft det alldeles utomordentligt skönt i jul.