När man har en kvällsvana.

 

Dessa magiska sommarkvällar.

 

 

 

 

Maken är hemma i skåne hela veckan och det har blivit lite av en kvällsvana att ta en promenad vid stranden under kvällen. Helt magiskt nu när grönskan överfaller och luften är mättad av doften av syren och hägg.

Annars jobbar vi på. Var och en med sitt. Han med sitt skrivande vid datorn. Jag med en termin ska avslutas som för min del innebär det en hel del möten och dokumenterande. Dagarna går snabbt och snart är det skolavslutning.

Inte mig emot.

 

I morgon har jag tagit ledigt för att följa med maken till Jönköping på jobbuppdrag. Jag ska hälsa på Jönköpingssonen som ligger sjuk sedan ett antal veckor tillbaka och mammahjärtat svämmar över av oro mellan varven. I dessa dagar vet man ju inte vad som är vad, men en lunginflammation med efterföljande komplikationer är inget att leka med. Jag har gjort små matlådor till sonen som inte fått behålla någon mat sedan i torsdags och hoppas få en skymt av honom på avstånd utomhus.

Om han orkar.

 

En annan son har flytt fältet till Skellefteå och flickvännen och en tonårsdotter pluggar till sista provet i morgon. Snart, mycket snart är hon också i hamn och kan lägga årskurs åtta bakom sig.

Skönt om du frågar henne.

 

Lite oro leden alltså men ändå med blicken mot sommar och lov känns det ändå ganska bra.

Nu ska jag göra mig ordning för sängen. I morgon bär det av mot Jönköping och det gäller att vara redo. Min enda önskan nu är att sonen blir frisk.