När man håller sig hemma.
Det är något glest mellan inläggen här inne. Kan bero på att jag helt enkelt inte har så mycket att berätta för omvärlden just nu, eller på att jag känner mig av årstiden dränerad på energi eller på att jag helt enkelt prioriterar att fokusera på mitt jobb, familjen och att få balans i vardagen.
Det känns som om jag gått ner i varv och tar dagarna lite mer som de kommer. Jag pressar inte mig själv lika mycket som förut till att hinna med allt och möjligen har mina ambitioner att överträffa mig själv landat i någon slags acceptans i att jag är bra som jag är. Därmed inte sagt att jag har drömmar och visioner om vad jag vill åstadkomma framöver.
Bildskörden blickar bakåt mot förra helgen då vi hade gäster i skärgårdshuset. Håkans kusin med familj kom på besök och jag hade fixat fika med scones, ost, marmelad följt av cookies och semmelkladdkaka.
Inte så dumt om jag får säga det själv!
Solen gjorde oss sällskap och utsikten över vattnet var klar och vårlik.
Engelska scones med marmelad.
Cookies...
...och semmelkladdkaka!
Denna helg som nu ligger framför ser annorlunda ut dock. Håkan som egentligen skulle varit här i kväll tog beslutet att inte åka ner till skåne på grund av att han inte känner sig kry. Ingen feber men förkyld och hängning. Att sätta sig på ett tåg med annat folk med risk för att smitta ner någon kändes inte aktuellt i dessa tider med överhängande Coronavirus. Faktum är att det känns osäkert huruvida våra tågresor går att genomföra framöver. Förhoppningsvis blir vi inte strandsatta på var sin kustsida alltför länge. Men som sagt. Läget känns...olustigt.
Så det blir en helg hemma själv utan några större planer på utsvävningar.
På grund av rådande omständigheter känns det klokt att mest skrota runt hemma.
Att var extra försiktig och ta ansvar för att inte föra eventuell smitta är i nuläget det viktigaste.
Ta hand om er.
Kram Cecce
