När man vill komma tillbaka till Wienercafeet.

Jag älskar, som bekant att gå på café. Inte minst att besöka nya cafeer i städer och platser jag normalt inte brukar befinna mig. Att få fika på Wienercafeet i Stockholm har legat högt på önskelistan, så därför var det extra kul att i lördags äntligen förverkliga denna önskan. Vi fick som jag berättat tidigare vänta, köa ett bra tag innan det blev ett bord ledigt. Ska ni gå dit, är det en god ide´att boka bord.
Att stiga in i Wienercafeet är en upplevelse. Miljön känns lite fransk med influenser från Wien men ändå sekelskiftessvensk med högt i tak, kristallkronor, en stor och generös delikatessdisk med bröd och bakverk det ena ståtligare än det andra. Dessutom sker all servering vid borden, vilket jag ser som ett stort plus. (Precis som på C&C Trädgårdscafe alltså).
Förutom att bli serverad kaffe och fantastiska bakverk, kan man äta lunch, handla bröd i butiken, dricka ett glas champagne eller helt enkelt bevittna hur bakverken blir till. All produktion sker för öppen ridå - åh...jag skulle kunna sitta en hel dag och titta på alla bagare och bagerskor när de producerar fram alla fantastiska bakverk. Allt sker under ledning av stjärnkonditorn Per Bäckström.
Ja, ni hör ju. Hit vill jag gå fler gånger.


Vi inledde med fiskgryta, någon valde hamburgare, en annan spättafile och jag nöjde mig med en väl tilltagen rågmacka med ost så jag skulle få plats med den gudomligt goda äppelpajen med vaniljsås som jag spanat in i menyn.


Vi hade fin utsikt över bakverk vackra bagare och över den febrila aktivitet som rådde i köket....


Men mest njöt jag av denna lilla äppelbakelse med hemkokt vaniljsås (Crème anglaise) i silverkanna. Bakad med kunskap och kärlek. Utan tvekan.


Här sitter vi, nöjda efter några timmar på Lakritsfestivalen, shopping och kyliga Stockholmsvindar.

Nästa gång jag besöker Wienercafeet ska jag absolut boka bord först och sen beställa in afternoon tea och bli serverad ett våningsfat med godsaker.
Så nu sitter jag här framför datorn i soffan i måndagskvällen med många bildminnen från en passerad helg. Finns en del kvar att berätta. Bland annat om vårt besök på Taxinge Slott, men det får vänta tills senare. Nu ska jag nämligen krypa till sängs och läsa klart andra delen i serien om Mr Grey. Plöjde genom hela boken på tågresorna mellan Lund och Stockholm och ser fram emot att läsa slutet. En lagom avslutning på en relativt lugn måndag med en fortfarande-sjuk dotter.
Jag har det bra nu.
Kram Cecce