Kakor & Drömmar

Med fokus på livets goda

Med yvigt röstläge på Vaxholms hembygdsgård och bageri!

 
Det var inte heeeelt lätt att bestämma sig framför den enorma kakbuffe som dukades upp framför ögonen i lördags, då jag och Anita var på besök på Vaxholms hembygdsgård. Vi stod ganska länge och sa ååååh...och aaahhh...med röstläge, lite för yvigt för att räknas som diskret. Har ni inte varit på kakbuffe tidigare tycker jag ni ska ta ett besök dit. Sanna mina ord så mycket gott! Ögat vill definitivt ha mer än magen förmår även om man som jag har en ganska diger kakmage. Till slut bestämde jag mig. Dök ner med tårtspaden framför en vacker guldgul passionsmoussetårta och spatserade iväg ut på trädäcket med utsikt över kobbar och skär. Anita...som hade något svårare att bestämma sig för bakverk och som framme i kassan bytte ut sin blåbärscheesecake mot en hederlig äppelpaj, kom snäppet efter.
Vädret inbjöd till utevistelse denna eftermiddag, även om inomhusmiljön också var lockande - och vi fick en njutbar stund med goda bakverk, skönt prat och vidunderlig utsikt!
 
Lite bilder:
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Så här glad är man då!
 
Och jag kan fortfarande med lätthet framkalla känslan med munnen formad som ett leende när jag minns tillbaka på passionstårta och skärgård en regnruggig skånetisdag som denna.
 
För hit har sannerligen hösten kommit med besked. Regndroppar keep falling on my head och nya stickade koftan under regnkappan känns som ett självklart val när jag springer mellan huskroppar och parkering in i eftermiddags- och kvällsaktiviteter. Känns ganska lugnt ändå - i strävan efter balans mellan yrkes och fritidsliv, familj-och egentid, själ och kroppsharmoni - att ha hittat någon form av jämviktstillstånd. Gudarna ska veta att det inte alltid varit så. Ok då...vad gäller den kroppsliga balansen dippar det något. Mer träning behövs onekligen i mitt alltför stillasittande liv men....vill inte göra jobbet.
 
Kram Cecce

Sån´t man blir lycklig av!

 
Lyckobringande!!
 
I alla fall gör synen av vackra mästerliga bakverk något med mig som jag inte riktigt kan förklara.  Känns hemma. Tryggt.... Och spännande på samma gång.
 
Bilderna är från ett av mina favoritfikaställen. Dessutom beläget i min barndomstad Höganäs där Magasin 36 växt fram i den gamla keramikfabriken. Skulle kunna flytta hem bara för den sakens skull. Tänk att få ha tillgång till saluhall, kafe, restaurang och butiker dagligen. En inte alltför oberättigad tanke.
 
H och jag var på besök för någon vecka sedan och unnade oss en gofika i kafeet.
 
 
 
 
 
 
 
 
H provade en mjölkfri, vegansk bakelse! Gott att alternativen finns!
 
 
 
Mys!
 
Lite kafeinspiration så här på måndagskvällen!
En måndag som jag för övrigt har tillbringat med detta gänget...
 
 
Bästa kollegorna. Här på restaurang Godset vid centralen i Lund där vi intog en lunch innan vi begav oss till Lunds Arena för att delta i en kommungemensam studiedag med formativ bedömning i blickfånget. Viktiga saker alltså. I morgon fortsätter vi att förkovra oss i ytterligare en studiedag som för vår del kommer handla om barnkonventionen. Ytterligare en viktig sak.
 
Yes! Fyller alltså mina arbetsdagar med viktiga saker och resten består av trygga rutinaktiviteter i hemmet. Kan bara konstatera att det är skönt att traska på i det "vanliga". Finns inget energislukande i det liksom.  
 
Kram Cecce

När man har fredagsplus och måndagsminus!

 
Måndag med besked och jag piggar upp mig så här på kvällskvisten med bilder från H:s och min fredagsfikaKaka på Kaka i Limhamn/Malmö. Ett sådant där fikaställe som får varenda cell att kvittra och känna vårlusten i mig! Kakor och bakverk bakade med kärlek i en miljö som får mig att känna mig som hemma. Ni som följt mig under tiden med trädgårdskafeet för några somrar sedan förstår nog vad jag menar och jag tänker att sista ordet är inte skrivet i min kafelivshistoria. Och just nu...när bakandet har lagt sig lite i bakgrunden, känner jag onekligen lusten krypa på igen.
 
 
 
Två mjölkfria och goda bakelser fanns i sortimentet. Plus i kanten för det!
 
 
Vackert porslin...
 
 
....och färska blommor på borden.
 
 
Hit kommer vi gärna igen!
 
 
Som sagt....en snårig måndag, såsom måndagar kan upplevas när man vilat sig i ledighet och helg. Irriterat i barnaleden (och i mammaledet också för den delen) med förväntningar på varandra som inte alltid uppfylls. Ja, ni vet hur det kan vara i bland, när allting tycks bli fel. En i vattentappad mobil som kronan på verket fick den moderliga stämman gå upp i falsett. Tror jag blir galen. Nåja...verkar trots allt som den tekniska apparaturen klarat sig någorlunda och efter ihärdigt blåsande med hårfönen gick mobilen äntligen att ladda. Phu!
 
Nog om vardagstrivialiteter och jag tänker att i morgon tar jag nya tag. Börjar om helt enkelt. Tänker positiva tankar och nollställer eventuella skavande och irriterande hållningar.
 
Heja!
 
Kram Cecce