Kakor & Drömmar

Med fokus på livets goda

Måndagshistoria.

 
 
Ljuvliga bilder från helgen, som trots allt bjöd på hyfsat väder mellan moln och skurar. I alla fall i Hittarp och fina Viken där vi, H och jag slog oss ner i varsin stol vid strandkanten och senare spatserade runt bland korsvirkeshus och stockrosor längs kända stråk. Ty här har jag mången minnen från barndom och förr. Alltid mysigt att komma tillbaks. Och vem vet? Kanske är det i dessa trakter vi kommer att slå oss till ro en vacker dag.
 
 
 
 
 
Idag då?
 
 
Tja....av allt det stortänkta blev det intet. Snarare har jag en tendens att fastna i tunnelseende, i gamla invanda stigar i hjärnbalken. Bah! Vare sig tillfredsställande eller utvecklande när tankarna snurrar utan att komma till dörren. Jag vet. Och ändå så svårt att ändra på.
Försöker ändå okeja mig själv och tänka att efter omständigheterna gör jag bra ifrån mig. Det där med att leva som självgående mamma med barn och ungdomar all over the place ter sig ibland som en hopplös historia. I allt från ekonomi till läxor står jag trots allt ensam när rösterna och viljorna i vardagen duggar långt högre och större än jag själv. Då finns det inte så mycket att sätta emot...haha.
 
Om jag bortser från vissa olösta ekvationer, har det ändå varit en bra måndag.
Det hostas, snörvlas och kraxas i leden. Rebecca är sjuk och har varit hemma från skolan. Stackare.
Någon har varit ledig. Andra har antagit måndagen med kavata steg ut i arbetsliv och skola. En spretig familj med olika gener och efternamn men tätt sammanslutna när det gäller.
 
En bra typisk måndag i mitt braiga typiska liv.
 
 
Kram Cecce

Summa summarum: Magnifik.

 
Ytterligare en helg som kvalar in i kategorin magnifik. Eller kanske snarare vilsam. Avslappnad. Solig. Regning. Höstig. Skön. Ja....alla adjektiven i ett blir summa summarum....magnifik.
 
Och så hände det som inte får hända. Att jag skrivit ett helt inlägg och allt försvinner för jag glömt att spara. Jag. Blir. Så Trött. 
Mest på mig själv för att jag inte lär mig, då det inte är första gången, även om det var ett tag sedan. Jag brukar i regel kopiera texten innan jag publicerar. 
 
Jag har i alla fall haft en fin helg, som jag vid kvällens sena timme inte orkar reproducera en gång till. 
Vi har spenderat vår fria tid med en skön pose i soffan. Sida vid sida, uppkopplade vid skärmar med olika mål. Smulor av nybakade scones och äppelkaka har banat väg mellan soffa och köksbord och kaffekopparna fyllts mellan klockan nio och två. Sedan har  färden gått mot Klippan och Petrikyrkan i fredags och havet, stranden med nedslag i pittoreska fiskelägen i lördags. Soffan har alltså fått ge vika för upplevelser och utsikter och ett födelsedagskalas däremellan.
Ungefär så.
 
 
 
 
Fina Hittarp och Viken.
 
 
 
 
Min systers goda pizza som vi avnjöt i lördags.
 
 
Ett av födelsedagsbarnen: Nyss femton år fyllda. Fina E!
 
 
Petrikyrkan i Klippan.
 
 
Och på tal om det så har jag idag styrt stegen till vallokalen och röstat. Självklart!
 
Helgen har alltså spenderats på allra bästa sätt och jag har fyllt energidepåerna nog för att räcka tills nästa helg. H har lämnat för Stockholm och kvar är jag och ungdomarna. Jag hör vinden från trädkronorna och havet utanför och det känns som om höstens rutiner börjar sätta sig i vardagar och helger. Singelliv och tvåsamhet.
Det börjar bli dags att ta tag i en del saker. Saker som blivit undanstoppade till förmån för tillvänjning i det nya. Jag kommer inte undan tanken längre på att det är dags att ordna upp. Beslutsamheten växer i takt med att mörkret faller. Dags att ta kommandot. Komma i fatt.
Tänka stort.
 
Ja. Ja.
Nu sparar jag det här inlägget i tryggt förvar och trycker på publiceringsknappen.
 
Tack helg. Tack trogna läsare. Nu sover vi.
Kram Cecce
 

Livet i regnet.

 
...Raindrops keep falling on my head....
 
Hej höst!
 
Tur det finns ljuspunker. Som en varmt upplyst arbetsplats med kaffekokaren småputtrandes när man dräller in genom dörren i arla morgonstund med regn och blåst på kroppen.
En illröd tröja nyss inköpt på Ellos.
Rosa chokladhjärtan i kopieringsrummet. Små saker men ack så färgrika i en gråmulen torsdag.
 
Och så kommer denna mannen i kväll och lyser upp varje centimeter lägenhetsyta. 
 
 
 
Visst tar du solen med dig??
 
Så trevligt som det bara kan bli. Och vi börjar redan nu ladda för helg. Bara lite tvättid, köttfärssås och en  arbetsfredag emellan.
Sen så.
 
 
 
Kram Cecce