När man ger sig på att baka vegansk brownie, blir överraskad och tålamodsprövad.

Kikar in här i senkvällen efter en ganska intensiv dag. I kväll har jag ägnat mig åt browniebakande inför helgens kalas. Använde mig faktiskt av mitt bästa kladdkaksrecept men bakade i långpanna i stället. Tanken är att jag ska skära små rutor, små munsbitar, med spritsad grädde på toppen. Gav mig även på att baka en vegansk brownie. Hm...det här med att baka utan ägg kräver verkligen övning. Det första försöket slutade i en skuren smet och stenhård brownie...haha! Nåja...skam den som ger sig och andra försöket gick betydligt bättre.

 

I går kväll hämtade jag H på stationen i Lund. Fattade inga misstankar om den extra och stora bag han släpade på förutom den sedvanliga packningen. Vid hemkomsten fick jag mig en glad överraskning då H halade upp en dammsugare ur trunken, vilken han hade släpat med sig hela vägen från Stockholm på tåget! Hurra! Det kallar jag omtanke det!! Min dammsugare som gått sönder i veckan och som vållat mig en hel del besvär är nu ett minne blott! Tack! 

 

Sen tog vi tag i marängtårtbaket med gemensamma krafter och elvisparna gick sida vid sida och vispade fram en vegansk marängbotten gjord på kikärtsspad och en "vanlig" med glutenfria crispy rice. Ska bli såå spännande att se hur den veganska marängtårtan blir i färdigt skick! Ni ska få se efter helgen.

 

Dagen i övrigt har inneburit prövningar, minst sagt. I bland tänker jag att mammarollen gör mig gråhårig i förtid, ibland tänker jag att den håller mig ung och vital. Idag har jag dock varit inne på det första. Tålamodet har satts på prov och det har varit högt i tak. Nåja...kvällsfriden har åter lägrat sig i boet och vi tar nya tag i morgon.

 

DÅ ska jag nämligen ta mig till Helsingborg för att medverka i Lakritsfabrikens 5-årsjubileum och sedan bär färden mot H:s hemtrakter som en gång i tiden fanns i skåne för kalasande och umgänge.