Kakor & Drömmar

Med fokus på livets goda

Årets första semlor!

 
Fredag!
 
Alltid lika skönt!
Och idag ska jag baka årets första semlor. Inte så pjåkigt. Det lär bli både vetemjölsbaserade och glutenfria.
En god semla ska innehålla mycket vispgrädde och god mandelfyllning och avnjutas långsamt om du frågar mig. Huruvida den ska bakas med hjorthornssalt eller inte tvistar de lärda. Jag brukar låta degen jäsa länge, vilket brukar ge höga och luftiga bullar.
 
Och sen trotsar vi ett begynnande snöoväder och beger oss ut i fredagsvimlet för en välbehövlig afterwork. Ett sant nöje med de bästa! Inget oväder i världen kan stoppa det minsann.
 
En bra fredag väntar alltså!
 
Vad ska du göra?
 
Kram Cecce

Mjölk, kakor och passion.

 
Doppar nybakade chokladkakor i iskall mjölk. Det är sådant man kan ägna sig åt en torsdagskväll efter en dag då man sprungit in och ut och hit och dit genom en kylslagen och gråskalig vinterdag.
Aktiviteterna har avlöst varandra i en sinande ström. Bussåkning, arbete, promenad på sliriga stadsgator, bussåkning igen, frisörbesök, hämtningar, lämningar, handbollsträning och lite annat däremellan,
 
Det är sådana dagar jag längtar extra mycket efter att få ställa mig i köket och baka. Trots att det går emot alla rutiner, sunda matvanor och sovtider,
 
Sonen suckar förnöjt och superlativen haglar. Mjölk. Kakor. Kvällsro.
Livet ska vara gott att leva.
 
 
Och så har jag suttit och läst och inspirerats av denne man: Sebastien Boduet. Den franske surdegsbagaren som vet vad han pratar om. Som vet vad ett hantverk är. Som har bröd som sin passion. Som inte kompromissar med mat-eller bakhållning. Som säger att en surdeg ska lukta som ett vetefält. och som syns i TV-rutan då och då.
 
Blir alltid hänförd av folk som drivs av sin passion. Kunnigt, arbetsamt folk som inte ger upp utan står och faller med sin dröm. Det är otroligt inspirerande. Tilldragande för att vara exakt.
 
 
 
 
 
Nåja.
Nu är det dags att äta upp den sista kakan för i kväll. I morgon är det fredag och jag ska baka semlor för första gången i år.
 
Längtar.
 
Kram Cecce
 
 

Hög tid!!

 
Blev smått överraskad då jag plockade in mitt olivträd från balkongen och hittade små klasar av oliver. Har väl aldrig hänt i miin olivträdsägande histortia och måste betyda att jag gjort någonting rätt.
Fick höra av mina växtkunniga kollegor att olivträd klarar av kylan såvida inte rötterna fryser så jag funderar på att ställa ut lilla trädet igen. Mitt förra dog dock förra vintern så jag vet inte riktigt om jag vågar...
Nåja. Vi får se vart det slutar men jag hoppas jag kan hålla liv i härligheten fram till vår och sommar.
 
Idag är det torsdag och det  innebär inte så många konstigheter. Ska göra ett beök hos frissan under seneftermiddagen. Äntligen ska det risiga bli formbart och förhoppningsvis utvecklas till en anständig frisyr igen.
Har inte klippt mig sedan i höstas. Hög tid alltså!
 
Kram Cecce