Kakor & Drömmar

Med fokus på livets goda

Ett långsamt farväl....30 aug!


Detta inlägg har jag funderat på länge.
Hur jag skulle skriva.
Hur
jag skulle formulera mej.
Hur
jag skulle berätta.
Nu känns det dock som om tiden är inne.



Sommaren har varit slitsam.
Bakom
alla vackra sommarbilder, söta bakelser
och kluriga språkligheter har det dolts sig
en annan verklighet.
En verklighet som bitvis varit tung.
En verklighet som jag önskat klarat mej utan.
Livet blir inte alltid som man vill.
Drömmer som går i kras.
Förväntningar som inte infrias.
En framtid som inte blir som förväntat.

En del av er har vetat.
En del av er har misstänkt.
En del av er har förstått.
Att lägga ut sitt liv i offentlighetens ljus
innebär också en del ansvar och eftersom
denna situation berör människor som jag tycker
mycket om tänker jag inte orda så mycket mer
om detta.



Nu seglar jag vidare på egen hand.
Mina fyra barn och jag har flyttat till en lägenhet
i samma by som tidigare.
Livet går vidare och jag ser ljust på framtiden.
De senaste veckornas kryptiska formuleringar
har således handlat om detta.
Inget cafe utan en flytt.

Så var det
med det.
Så vet ni.
Så fortsätter vi.

Vill avsluta med Lisa Nilssons text:

Jag önskar jag kunde säga
att det är en fas vi går igenom
en storm vi måste orka rida ut.

Jag önskar jag kunde säga
att vi klarar det tillsammans
att allting kommer ordna sig till slut.

Men hur säger man till nån,
att här tar vägen slut
och hur säger man till nån
att hjärtat längtar ut....

Jag kan inte ljuga för dej.
Du känner mej alltför väl
om du ser mej i ögonen
så säger dom:
Vi kan bara vara de vi är
så ge mej inga skäl
för vad vi än kallar det
så är det bara..
...ett långsamt farväl....

So Long! Var rädd om varandra!

Inga utsvävningar! 29 aug


Fina tårtor från 60-talet som jag hittade i en av mina gamla recetböcker.
De kunde även på den tiden...

Kära bloggvänner, underbara läsare!

Det är lite svältfött just nu här inne.
Den senaste veckan har jag inte hunnit
mata er kära läsare med goda kakrecept
och uppdateringar i mitt smått röriga liv i den mån
jag skulle vilja.
Det ska bli bättre.
Jag lovar.
Det är bara lite saker runt kring mej
som måste redas ut, klaras upp, fixas till först.
Men sen...!!

Dessutom väntar jag på lite nya saker
som jag ska visa upp här på bloggen.
Trevligheter och användbara ting som gör
arbetet i köket lite roligare.
Det ska bli kul.



Helgen har inneburit en hel del arbete.
Min lista
över "måsten" har följts slaviskt.
Betats av. Ordnats. Staplats.
Inga utsvävningar
har tillåits.
Ok då.
En stor skål med godis
proppade jag i mej sent under gårdagskvällen.
Rätt ska vara rätt.
Men för övrigt - mest en massa slit.
Nåväl.
Det går framåt.


Arbetstyngd...det går åt mycket smink dessa dagar för att få bort påsarna
under ögonen.

Nu ska jag hämta hem mina underbara ungar.
Sen blir det kramkalas!

So Long! Håll ut! 

Tick Tack...27 aug!


En bild från i somras. Två små kusiner samspråkar med havet som utsikt. Känns länge-
sedan...men ändå inte. Tiden går snabbt...

Tick tack tick tack....
Klockan slår.
Klockan går.

Det behagligt lugnande ljudet från
den nyinköpta IKEA-klockan
fyller köket
denna sena timme.
Monotont.
Sövande.
Avstressande.



Efter ett maratonlöp på det gigantiska
IKEA-varuhuset
i Malmö under kvällstimmarna
med korven som lockbete
är det skönt att få slå sig ned vid köksbordet.
En kopp te...sen väntar lakan och kudde.

Om jag köpte något?
Att gå tomhänt från IKEA är lika svårt
som att äta sockerbulle utan att slicka
sig om munnen.
Nåväl.
Jag behövde åtminstone klockan...

So Long! Tick tack...ta vara på tiden.