Kakor & Drömmar

Med fokus på livets goda

Halloweenkaka.

 
Åker första klass, blir serverad kaffe och ser ett fantastiskt höstlandskap breda ut sig utanför kupefönstret. Ja, sämre kan man ha det. Och tankarna fladdrar än hit, än dit men landar tillslut i just detta. Att jag har det bra just nu . Det är det som räknas. VAd som händer framåt vet jag inte så mycket om, men här och nu känns allt bra. Barnen har det bra på sitt håll vilket underlättar mitt eget frosseri i tillfredsställelse och välbehag.
 
Nåväl. Så här i halloweentider tänkte jag bjuda er på ett recept på en lättbakad och god chokladkaka som man kan pimpa lite hur man tycker. Jag och min elev ringlade orangefärgad glasyr och formade små pumpor av färgad marsipan strax innan vi gick på lov. Ett enkelt halloweenpyssel men festligt ändå.
 
 
 
Chokladkaka med glasyr

225 gram smör
3/4 dl kakao
2 1/2 dl kaffe eller vatten
4 3/4 dl mjöl
4 dl socker
1 1/2 tsk bikarbonat
2 stora ägg
3/4 dl gräddfil

glasyr:

florsocker utrört med lite vatten till lagom konsistens
hushållsfärg
 
Värm ugnen till 175 C. Smörj och mjöla en sockerkaksform som rymmer cirka 2 liter smet, ställ åt sidan.
Blanda smör, kakao och kaffe/vatten i en kastrull och värm tills smöret har smält. Ställ kastrullen åt sidan så länge. Blanda mjöl, socker och bikarbonat i en skål. Tillsätt smörblandningen och rör eller vispa till en slät smet. Tillsätt äggen och gräddfilen och rör till en jämn smet. Häll smeten i formen och grädda ungefär 50-60 minuter. Låt svalna i formen cirka 20 minuter innan du stjälper upp den på ett galler.

Glasyr:

Rör i hop florsocker med lite vatten och färga med hushållsfärg i önskad kulör. Ringla ovanpå den avsvalnade kakan. Pumpor gör du lätt av marsipan.
 
 
Avnjuts tillsammans med en kopp hett nybryggt kaffe. Mumma!!
 
 
Nu hoppas jag att ni får en riktigt skön ledighet och helg. Själv ska jag tillbringa resterande lov i både Stockholm och Oskarshamn och ser fram emot några härliga dagar i umgänge, god mat och sköna stunder!
 
SKöt om er!
Kram Cecce

När man förbereder sig för avfärd.

 
Dricker en sista kopp te och knaprar nybakade fröknäckebröd med okristligt mycket ost innan jag grottar ner mig i dunet för denna dag. En dag som har gått åt till att förbereda morgondagens avfärd mot öster och storstaden. Mellansonen är nu avlämnad hos mormor och morfar där han tillsammans med  Göteborgskusinen ska tillbringa några lovdagar, min och Lillans väskor står någorlunda färdigpackade i hallen och kvar är endast den sista maskinen tvätt som efter detta inläggs avslutande ska hämtas.
Kort och gott: Hösten är fortsatt ljuvligt vacker och allt verkar ordna sig till det bästa.
 
 
 
 
Bilderna är från igår när vi (läs Lillan) karvade i den införskaffade pumpan och formgav en riktigt söt liten halloweenpumpa. Fröna tog hon fint tillvara som sedan rostades i ugnen och fick tjänstgöra som innehåll i sconsen vi bjöd Anna och S på.
 
 
 
Och så bakades det kladdkaksmuffins efter Leila:s recept (godast om ni frågar mig) och spritsade isblå och orange vispgrädde på toppen.
 
 
Bakade även dessa scones med pumpa- och solrosfrön som avnjöts tillsammans med kanelsmör. Lite annorlunda men hur gott som helst!
Det blev en trevlig halloweenfika med de bästa av vänner och medan stearinljusen fladdrade hann vi avhandla det mesta av värde under mjukt prat och med uppvisningar i skräcksminkningarnas konst från de yngre.
 
Nu vänner är det dock hög tid för mig att hämta upp den där tvätten innan jag stänger ner för den här dagen.
Sov gott alla fina!
 
Kram Cecce
 

När orden blir överflödiga...

 
...ungefär så kände jag under gårdagens promenad ner mot havet. Det var ett tag sedan nu som jag tog mig tiden att gå ut. Jag kan inte annat än applådera hösten. Naturen. Havet. Detta storslagna i vilket en känsla av upprymdhet euroforiskt inplanterar sig i varje steg i de frasiga lövhögarna.
En frisk höstmorgon och klara knivskarpa färger. På något sätt känns det som jag för varje år som går ser skarpare. Känner intensivare.
Och just nu...denna sköna känsla av tillfredställelse. Allt som varit. Som lett mig hit. Det har liksom funnits en plan. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Skulle gott kunna tänka mig att stanna kvar. I det tokvackra och känslosvallande.
Och det tänker jag göra. Ett litet tag till, innan kylan börjar krypa in i fasadsprickorna.
För det gäller att ta vara på tiden.
 
 
Tiden i dag kommer användas till att köra ett tiotal mil norrut, till föräldrahemmet och avlämna en av mina söner hos mormor och morfar för fortsatt lovvarande med kusinen och andra kompisar. Sedan ska det packas väskor. Tvättas kläder. Utföras ett och annat ärende. Sådana där saker som föranleder ett uppbrott mot nya äventyr i ledighetssfären. Åh, ser fram emot att krama vänner som jag inte sett på ett tag och att andas in doften av varm asfalt som blandats med järnvägsräls och trampats upp av rusande folk i trängseln mot väntande famnar, rulltrappssteg och storstadsliv. Det blir både Stockholm och Oskarshamn inom loppet av några dagar.
Tid i två av mina favoritstäder. Ser fram emot det.
Massor.
 
 
Kram Cecce