Kakor & Drömmar

Med fokus på livets goda

29 januari


Så var det dags igen.

Nya nattliga turer i badrummet med klorinet.
Sonen spydde igen.
Sist var två veckor sedan.
Så det är bara att hänga med i rond två.
Nu känns det som det kvittar. Bara spy. Allihop. Jag är van.
Själv käkar jag numera vitpepparkorn.
Febrilt.

Nu lämnar jag dock sjukstugan.
I morgon ska jag lämna skåneland och åka till småland.
Oskarshamn - en stad där jag tillbringade två och ett halvt år på 80-talet.
Folkhögskolan och musiklinjen.
Härliga tider!
I morgon återvänder jag och hälsar på en av mina bästa vänner.
Tro det eller ej - jag har faktiskt en och annan.
Har jag tur kanske jag stöter på fler gamla bekanta...
Ska bli hur kul som helst.
Ska bara mysa, dricka vin, käka mat och snacka tjejsnack (tantskvaller).
Dessutom är jag portförbjuden i köket.
Hon kan ju alltid försöka!




Allt är packat. Biljetterna är inhandlade. Jag är redo.
Oskarshamn -  Här kommer jag!

Lev väl - och njut av helgen!!!

28 januari



I dag har jag tagit två beslut.

För det första ska jag göra mej av med städerskan.

Håller med er (kloka kvinnor) som bidragit med råd kring detta.
Hon ska bort. Alternativt städa när inte familjen är hemma.
Att göra sig av med saker som tar för mycket energi är bra.
Å andra sidan borde  jag göra mej av med hunden också
i så fall. Den ligger risigt till.

För det andra ska jag sluta äta så mycket choklad.

Att det i en så stor familj som vår, går åt fem liter mjölk om dan är inte så konstigt.
Att det däremot konsumeras 200 g mjölkchoklad om dan
är anmärkningsvärt eller rent av chokerande.
Jag räknade ikväll ut att det blir 73 kg på ett år!!
Vi är tre personer i familjen som delar denna last.
Det blir drygt 24 kg/person och år!

Jag älskar choklad.
Har alltid gjort.
Det går inte att ändra på.
Att jag har överfört detta beroende på de två yngsta barnen är  väl mindre bra.
Det första de säger när de vaknar är - Jag vill ha choklad.
Har själv inga direkta problem med vikten men min lilla treåriga docka
tenderar snart att se ut som en rysk torggumma.
Därav detta beslut.
Klokt men tråkigt.





Annars har det varit en helt vanlig dag.
Lektioner, elever, telefonsamtal, möten, matande och tjatande.
Precis som sig bör.

I morgon ska jag börja packa.....

Lev väl och tänk på vad du äter!

27 januari

Tisdag.
Städerskan har precis varit här.
Jag vill bara gråta.
Hon suger musten ur mej. Fullständigt.
Lockar  fram känslor i mej som jag inte visste jag hade.
Mannen som varit hemma i dag med minstingen som fortfarande är sjuk
såg ut som han suttit i elektriska stolen i tre timmar.
I dag var städeskan här i sju timmar, varav hon städade fem.

Det är egentligen inget fel på hennes städning.
Hon städar faktiskt riktigt bra.
Men hon pratar oavbrutet.
Kommenterar vår klädsel.
Våra frisyrer.
Lägger sig i.
Kramas(!?)
Alla flyr. Till och med hunden blir tyst.
Känns som det är dags att byta.

För övrigt var jag första dagen på jobbet i dag
efter en tid hemma med sjuka barn.
Ett tag funderade jag allvarligt på att sadla om till
hemmafru.
Hursomhelst var det kul att komma till jobbet igen.
Har faktiskt saknat både kolleger och elever.
Möttes av kommentarer  som:
Åh....jobbar du här!?
Vad hette du nu igen?
Eleverna kom ialla fall ihåg mej.
Hur jag nu ska tolka det?

Lev väl och städa själva!