Trädgårdscafékänsla.

 

Idag ska vi fira båda mina söner som fyller år med sex dagars mellanrum så här i slutet av september. Alltså spenderade jag hela gårdagen med att vika och kavla smördeg till de frasiga wienerbröd som äntligen blev klara framåt kvällen, göra daimbiskvier, två olika slags tårtor  och se över kakbeståndet i frysen. Kändes nästan som att förfyttas till cafeköket i somras då det enda som fanns för ögonen var att baka så mycket som möjligt på de få timmar som dygnet erbjöd. 

 

De första minnen jag har här i livet är från kaffe- och födelsedagskalasen ute på landsbygden där jag växte upp. Härliga minnen av sommar, sol, läskedrycksflaskor, fina små kaffekoppar, moromor och mor som bakar kakor i tidig sommarmorgon, dukade bord och kusiner i flätor och fina klänningar. Kanske är det därför jag älskar baka inför födelsedagskalas och spenderar en hel solig höstlördag i köket. Det är liksom fest, värme och det bästa av det bästa på faten.

 

 

Så. I dag ska det firas och ätas och frotteras i söta bakverk! Inget annat. Hoppas bara sonen hinner med tåget från Göteborg i tid till firandet. En tonårings tidsplanering styr man liksom inte över...