När man är i slutfasen.
Denna blåbärstårta bakade jag till kafeet häromdagen. En blåbärstårta med mördegsbotten, aprikossylt, sockerkaksbottnar och en yohurtmousse med blåbär däremellan.
Frisk och god och kanske inte riktigt lika söt som liknande tårtor.
Jag kantade tårtan med chokladplattor som jag gjort av mörk och vit choklad. Man smälter choklad, först mörk och sedan vit, och brer ut på en plastficka. Låt stelna i kyl och skär sedan i lagom stora bitar.
Inte så svårt.
Här är en bild på en nyss ihoplagd Casablancatårta. Den senate veckan har jag bakat en varje dag. Skulle tro att det blivit en av sommarens favorittårtor hos våra gäster.
Vi är nu inne i slutfasen av vår sommarmånad på trädgårdskafeet. Vi har mer att göra än någonsin och dagarna går för min del, mest åt till bakning. Till helgen börjar en folkfest här i stan - Hamnfestivalen - och en hel del trevligheter serveras, såsom musik, tivoli, uppsatta öltält och ett allmänt inbjudande festivalområde. I morgon planerar vi ha avslutningsmiddag för vår fina personal som arbetat flitigt hos oss hela sommaren och på lördag blir det avslutning de luxe för mig och Charlotte. Känns sorgligt men också lite skönt! Hur det än är ska det bli välbehövligt med en veckas semester innan mitt ordinarie arbete börjar igen.
Idag fick jag också fint besök från mina hemtrakter. Min morbror och moster kom oväntat och hälsade på. De har aldrig varit här på kafeet tidigare och det kändes kul att få visa hur vi har det. Värmer alltid extra när jag får besök hemifrån!
Tack för att ni kom hela vägen hit!
Som jag berättat tidigare blir det en hel del spring mellan bagerikök och kafe`för min del. Jag ser folk som går omkring med påsar med nyinköpta reakläder eller med fina märkesväskor på min väg över torget. Själv bär jag omkring på pajformar, spritspåsar och degbunkar (inget komstigt med det) eller i bästa fall en nygräddad paj.
Det är så långt min värld sträcker sig för närvarande. I alla fall har jag hunnit reflektera över stadens arkitektur och bebyggelse under språngfärderna mellan destinationerna. Många tak här i Oskarshamn är gröna, eller mintgröna och tinnar och torn sträcker sig mot skyn. Husen är blekgula (oftast), vita eller svagt rosa. Pastelliga färger som får mig att tänka på glass eller Villevillerkulla.
Det är så långt min värld sträcker sig för närvarande. I alla fall har jag hunnit reflektera över stadens arkitektur och bebyggelse under språngfärderna mellan destinationerna. Många tak här i Oskarshamn är gröna, eller mintgröna och tinnar och torn sträcker sig mot skyn. Husen är blekgula (oftast), vita eller svagt rosa. Pastelliga färger som får mig att tänka på glass eller Villevillerkulla.
Här håller jag till - Källgatan - som blivit mitt andra hem under vistelsen här. Rosa fasad - märk väl.
NU ska jag inte uppehålla er mer vid mina husreflektioner utan låta den välbehövliga sömnen ta över. Hög tid för det.
Hoppas ni alla har det bra, vare sig ni har semester eller har börjat jobba igen.
Kram Cecce
