När två år går fort!

 

Skrivandet konkurrerar med Hela Sverige Bakar här i tv-soffan och jag befinner mig någonstans mellan toscakaka och formuleringsfraser. Trasslar in mig i orden och suddar i takt med deltagarnas frustration över toscasmet som sjunker ner i ogräddad botten. Oj...det där med att baka under press är kräver sin bagare. Tro mig. Det kan hända de mest konstiga saker då. Som att baka in en silversked i tårtbotten(!), vilket hände mig en varm sommardag inför en leverens av tårta till en fest under kafetiden. Inget konstigt alls.

Så. Jag tycker deltagarna klarar sig ganska bra efter rådande omständigheter.

 

 Dock för bakandet denna kväll stå tillbaka för det faktum att det i dag är två år sedan jag och H möttes på restaurang Faros på söder i Stockholm.

Tänk vad tiden kan gå fort. Men ändå så långsamt. En konstig blandning av tid mellan Stockholm och Lund. I tågresor. I tvåsamhet. I ensamhet. I det som känns viktigt. I förlustelse och i det mera djuplodade. Och berättelsen lär fortsätta. Det är min önskan och övertygelse. Det finns så mycket mer att lära och utforska och uppleva.

Framtiden är spännande.

 

En vanlig kväll i oktober. Men ingen vanlig kväll för oss. Det var där som allting börja....

Berättelsen om oss.