Med utsikt från en brygga.

 

En sådan där helg när livet är enkelt att leva.

 

När man kan låta sig uppslukas av havet och utsikten på bryggan. När tankarna endast rör sig kring svanparet och deras ungar och huruvida de klarar barnomsorg och föda i ett vatten fyllt av svallvågor och båtar och hur mycket muskler det ryms i en svanhals? När man äter kvällsmat under körsbärsträdet tills solen gått ner och sista slurken vin intas under hastigt inhämtade filtar för att värma huden som bränts lite för mycket av solen timmarna innan. När man tar en båttur i skärgården och njuter av utsikten med moster och morbror. När man lever nära naturen och lär sig skilja på en tärna och skarv.

 

JA, livet är enkelt i avsaknad av allt annat än ett hav, en brygga, några svanar och en man. 

 

 

En osedvanligt vacker och avstressande helg som avslutades med en promenad genom sommarstockholm med en glass från Stikki NIkki och en längan efter att få stanna kvar utan avbrott för en tågresa.

 

Men sommaren har bara börjat och det finns gott om tid för njutbara stunder även framöver.

 

 

Men nu. Bryggan har bytts mot ett tåg. Vattnet mot ett rusande smålandslandskap. Svanarna mot korthalsade tågresenärer. Vackra skärgårdsvyer mot vardagsutsikter och skolavslutningsbestyr. Mannen mot ett tröstande choklad.