Kakor & Drömmar

Med fokus på livets goda

Några ord på vägen.

 
Några rader innan denna dag gått över i natt. En dag som försvunnit i blåst och regn...mest blåst, viktigt arbete på sjukhusskolan, en lång rad möten under eftermddagstimmarna, god fiskgratäng med efterföljande cykelpass på träningscykeln och nu här, sent om sider i hemmets lugna vrå. Vinden viner fortfarande kring husknuten men annars mest tyst. En sådan där skön tystnad som infinner sig efter en aktiv dag med byggjobbarkänsla i musklerna och kroppen slappnat av.
 
Bilderna är från i helgen. Åh..kanske den vackraste hösthelgen denna sida vintern. Som jag beskrev i förra inlägget, en magisk färgstark natur - höstlivet när det är som bäst.
 
 
 
 
 
 
Så mycket input med upplevelser jag lever på länge.
 
 
Annars inte mycket nytt i händelseflödet.
Jag är i arbete. I rutiner. I lilla familjen....med de av barnen som fortfarande bor hemma. Börjar så smått längta efter julen då jag får ha alla fyra omkring mig igen. Har ju vant mig vid att leva trångt och nära de senast åren. Samtidigt skulle jag ljuga om jag inte också erkände att det är ganska skönt att få mera space härhemma. Dubbelt det där.
Kan man inte både få äta kakan och ha den kvar?
I wish.... 
 
 
I morgon kommer H ner till skåne, trots onsdag, då han ska jobba på skånsk mark. Sånt gillas...haha!
Tid att vara tillsammans i vardagen alltså, och med en efterföljande helg att se fram emot.
Jag klagar inte.
 
 
Så till sist några ord på vägen, som jag skriev ganska exakt på dagen, den tjugotredje oktober 2012.
Ord som håller än. 
 
Var rädd o dig själv och din kropp. Mata den med det som är bra och rör på dig. Den ska hålla länge.
Ta hand om ditt hjärta och var sann mot dig själv men inte för hård.
Stå upp för det du tror på och inse ditt värde.
Se inte bakåt och älta det du inte kan ändra på eller göra något åt.
Lyft blicken och se framåt. Möjligheterna är så mycket större än hindren.
Ta hand om dina vänner och vårda dem ömt. Du kan behöva dem.
Omge dig med positiva människor och mota bort de som tar din enegi. 
Ha roligt på vägen. Skratta ofta, högt och mycket.
Lär av dina motgångar. 
Var inte rädd för att visa dig svag när du inte orkar. Be om hjälp.
Unna dig att må bra. 
Låt ingen någonsin ta dig för given.
Du är fantastisk.
 
Kram Cecce

När vi börjat kalla den för vår.

 
 Ja, här sitter jag med utsikt mot hösten och känner att jag smälter ganska bra in i den och kuren.
Vi har börjat kalla den för vår. Busskuren alltså. Det är här vi alltsom oftast befinner oss väntande på bussen som tar oss in mot stan. En bit ställtid mellan skärgård och storstan, ibland fylld med vemod över att behövà lämna.
Denna gång inget undantag. Det har varit en vacker helg då livet skimrat i rött och gult och brunt. Kanske mest gult ändå. Olika nyanser av gulskimrande natur. Som att vandra i guld. Och så vattnets blå brytning på det. Gudomligt! 
Så helgen kom och helgen gick. Alldeles för fort för att vara i min smak, men ändå. Tacksamt varande med H på en vacker plats i skärgården. Tid att vara. Tid att andas. Tid att prata. Tid att lyssna. Tid att sitta mitt emot och äta lunch i solen i årets måhända sista utemåltid.
Ungefär så. 
Ska visa er bilder sedan men här från tåget med en dålig wi-fi skulle det ta alldeles för lång tid. 
Ska passa på att läsa den där boken jag köpte på Pressbyrån senast jag åkte tåg, för övrigt den sista i triologin om det lilla kafét vid strandpromenaden, som jag inte fått tid över att läsa klart. Snart dags att börja ställa om mot full-rulle-vardag igen och det gäller att passa på.
 
Hoppas ni haft en riktig skön helg, ni som kikar in här!
 
Kram Cecce

Glutenfria Brownies och annat fredagshärligt!

 
På plats i tågstolen på SJ:s snabbtåg mot Stockholm med min sedvanliga pappersmugg med kaffe tillhands. Eftersom jag åker tåg så ofta har jag alltid gratis kaffe på SJ-tågen. Ett bra påfund att premiera oss oftaåkare tycker jag. So far so good. Solen skiner över höstlandskapen vi swishar förbi genom södra Sverige och det är fredag och jag vaggas med i den där sköna känslan av ledighet. Över att få fly en smula.
 
Bildernà är från dagens fika - fredagsfikat som har sin stående plats i Sjukhusskolan. Det ska lukta gott och smaka fint när man lämnar skolan för att få en bra förnimmelse av att vilja komma tillbaka i måndag igen.
Denna fredag blev det således efter önskemål glutenfria brownies efter detta recept men utan nötter. 
 
Glutenfria Brownies
 
 2 st ägg
1½ dl strösocker (använd gärna farinsocker eller muscovadosocker till halva mängden)
100 g smör
100 g mörk choklad, gärna 70%
50 g grovt hackade valnötter eller hasselnötter
1 el glutenfritt mjöl
½ tsk bakpulver
1 tsk vaniljsocker
 

Sätt ugnen på 175°.Vispa ägg och socker pösigt. Smält smöret och dra kastrullen från värmen. Bryt chokladen i bitar och låt den smälta i smöret.

Blanda mjöl, bakpulver och vaniljsocker. Rör ner det och hälften av nötterna i äggvispet och rör sedan ner smör- och chokladblandningen.

Häll smeten i en liten långpanna cirka 25x25 cm klädd med bakplåtspapper eller vik en liten form av bakplåtspapperet i en större form. Strö över resten av nötterna.

Grädda mitt i ugnen cirka 15 minuter. Kakan ska stanna men inte vara torr inuti.

 
 
 Supergoda!!
 
Kanske ett bra baktips inför helgen?
 
Själv ska jag tillbringa följande dagar i skärgården med H! Vattnet, bryggan, svanarna och naturen lockar fortfarande framför stan, även om kylan och mörkret gör sig gällande. I morse fick jag faktiskt skrapa bilrutan och det lyste vitt på gräset av mjuk frost. En försiktig påminnelse om att vintern snart är här. Men än finns det höst kvar att leva och behagliga temperaturer för skärgårdsvistelse. I annat fall finns det en värmande kram att krypa in i, en god bok att läsa och hett kaffe att vakna upp till. 
Jag har det bra. Ingen tvekan om den saken.
 
Önskar er alla en riktigt skön oktoberhelg!
Må solen skina på er alla!
 
Kram Cecce