Kakor & Drömmar

Med fokus på livets goda

Passion för persikopaj!

 
Så var det äntligen eftermiddag och jag landar fredagstrött hemma vid köksbordet. Plåtterhögar av oöppnad post och annat pappersgöra vittnar om en veckans många in-och-utrusningar genom ytterdörren och jag suckar över den där känslan av att aldrig riktigt hinna med.
 
Men nu är det fredag. Mellansonen och jag dricker kaffe och äter varma bullar med onödigt mycket smör på. Och vi småpratar avmätt om den nya skolan, om lärarna och konstaterar att allt är bra innan han springer vidare till övernattningskompisen. Samma son som haft svårt att sova efter för många aj-i-hjärtat verkar nu glad och uppslupen. Jag tänker tacksamt att barn är så mycket nutid och den maktlöshet som runnit nedför ryggslutet i ett försök att lindra hans smärta mildras en aning. Det blir nog bra till slut. Hoppas på ärr som läker. Inte blöder igenom.
 
 
Vad mer då?
 
Dagens fredagskaka på jobb blev en persikopaj. Helt ljuvligt god!! Nu måste ni lova mig att baka. Receptet hittar ni här. Och när ni ändå kikar in kan ni passa på att gilla sidan. Då får ni de senaste uppdateringarna vad gäller recept och bakverk. Dessutom kan ni på ett enkelt sätt ställa frågor och kommunicera med mig och andra baksugna!
 
Nu ska jag försvinna in i fredagskvällen! Äta grillad hallomiost, ta på mig varma sockar, krypa upp i soffan, krama liten sjuåring! Trevlig kväll alla!
 
Kram C
 
 
 
 
 
                                              
Y
Kommentar postad
Så fint du har skrivit om sonen! Det värmer i hjärtat! Ha nu en mysig kväll med lilltjejen! Kramar!
Kommentar postad
Mums!!
Snart ses vi <3
Kommentar postad
Mums!
Det låter som världens godaste paj.
Jojo...den ska man prova att göra en dag.
Kram!
Kommentar postad
Vilken god god fredagskväll.
Kram.
Kommentar postad
Så skönt att höra att sonen mår bättre....

Sockar? Nu? Här sitter vi med mysljusen tända och alla kvider i hur varmt det är! Ändå är både ytterdörren och köksfönstret öppna.
Kram
Kommentar postad
Hej, låter så härligt när du skriver att efter många "aj i hjärtat" så är han nu glad och uppsluppen. Märker också av att barnen lever i nuet då storsonen själv fick ett oväntat välkomnande som inte var speciellt roligt när han började högstadiet,...förövarna var hans så kallade kompisar. Mycket märkligt. Han kände sig sviken såklart,..men gick snabbt vidare och förlät.

DESIGN SKAPAD AV


bloggdesign av FormaWebben