Kakor och Drömmar
Vad hände?
 
Så sitter jag här i soffan i sena söndagskvällen i någon slags nyvakenkänsla. Vad hände? Vart tog den vägen?
 
Den långa sköna helgen har rusat på i göromål och trevligheter. Mest trevligheter. Jag har suttit på restaurang i lördagskvällen med bloggvänner (nya som gamla). Jag har druckit vin och käkat ost med syrran i natten för att sedan sova trångt och mysigt mellan två barn i syrrans stora gästsäng. Jag har tillbringat en hel dag uppe hos mina föräldrar bland syskon och syskonbarn, ätit skånsk husmanskost och druckit kaffe och ätit äppelpaj och fått vinterdäcken på plats under tiden. Och nu är jag sådär härligt mjuk och mätt på allt det goda som helgen bjudit på att jag får berätta mer i morgon. 
 
 
 
Att prioritera sömnen känns som ett bra val efter en helg som denna. I morgon väntar oundviklig måndag!
Hörs då!
 
Kram Cecce
 
Mickis

Tiden går fort när man är lycklig :-)

Hoppas du får sova gott!
Kram ❤

Maya

tiden går på tok för fort!
Vill ha helg idag med ...men vad gör man?
Det var inte mycket att arrangera, enkelt! Synd vi inte blev fler. Finns så många man vill träffa:)
och idag måndag...bara upp och jobba!
Ha det fint!
Kram Maya

Milla

Ja, den här helgen svischade verkligen förbi!
Ha en fin start av veckan, kram Milla

Åse

Tiden går fort när man har roligt och din helg ser ut att ha varit precis så. Ny vecka nya utmaningar . Ha en härlig måndag. Kram

Louise

Hej ja musikalerna var underbara och Melwin var så nöjd för han gjorde dem ju nästan helt själv. Väldigt kul att få träffa dig med och vad kul att du gillade smycket. Hoppas vi ses snart igen! Med vänlig hälsning, Louise

Louise

Muslikakorna inte musikalerna ;-)

Tina

Det låter som att du har haft en fin helg finaste! Jag önskar dig en lika fin måndag. KRAM!

Annelie


Vad härligt det låter med middag hemma hos sina föräldrar,,, DET är något jag saknar.
Å när mamma, pappa & naturlitgtvis min son fyller år plus våra egna födelsedagar och att inte förglömma Mor & Fars-dag.
Vid dessa tillfällen är det jobbigt att bo 60 mil bort... :o((

Ändå är det 9 år sedan vi flyttade från Värmland,, men det kommer jag aldrig att vänja mig vid.

Helt otroligt vad 7-åringar kan ibland,, men blir ju mörkrädd.
Å speciellt när man tittade på detta TV-program som gick för ett tag sedan där det var småtjejer som ville bli barnmodeller,,, eller rättare sagt det var nog mer mammorna som VILLE att de skulle bli det.

Ha en kanonfin måndag min nyfunna vän.. // Kram Annelie

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress