En vecka kvar.
Således befinner H och jag oss på vars en kustsida så här helgen innan bröllopet. Trist så klart men å andra sidan har jag en massa tårtor att baka, så det passar bra trots allt att det blev som det blev.
Vy tagen från huset i skärgården över viken som jag tog sist jag var där, när sommarlovet var slut och vi lämnade för skåne. Visst är den vacker.
Mycket kretsar kring att hinna bli färdig med allt till bröllopet. Alltifrån placeringskort, övningstider i kyrkan, kolla menyn en sista gång, boka tid med florist och en hel del annat. I dag efter jobb åkte min kollega Lisbeth och jag till Emporia i Malmö för att köpa assesoarer och smink för att sedan fortsätta hem till Lisbeth för att bygga på mina fransar. Lisbeth är utbildad fransförlängare och superduktig. Jag kunde inte haft det bättre.
Så nu ligger jag här i sängen med datorn på magen med och känner mig ögonfransfin. Rebecca har åkt hem till sin pappa och mellansonen är hemma hos en kompis. Kvar är jag och favoritglassen, redo för att snart fälla i hop datorn för att sova in i lördagen.
En vecka går så fort och det är många tankar som snurrar i huvudet just nu. Förväntan och lycka blandas med eftertänksamhet kring det som var och hur det blev.
Men mest tacksamhet över att få dela livet med honom.
Han som ger mig hopp. Kärlek. Tro.
Ork att forstätta framåt.
Kram Cecce
