Julen och nyåret och lite där emellan.

Skrivet i Allmänt, Allmänt den 30 December 2019, kl 16:01 / Direktlänk

Bilden på maken sittande framför julgranen på självaste julafton får symbolisera julen 2019 så här långt. Och det blev en fin jul till slut, så som det brukar bli när julfriden äntligen sänkt sina vita vingar över den gråmulna skånska vinterslätten. Av samma man fick jag också den bästa julklappen ever!

En ny kamera - Nikon 800D!

Vi firade som tidigare nämnts julafton och juldagen tillsammans med Håkans stora härliga familj och inget fattades när det gällde julmat, julklappar och julstämning. Bland julsångerna mellan turerna kring det dignande julbordet insmög sig baby shark i form av en ett och etthalvtårings spröda barnstämma. Som för att förhöja julen ytterligare ett snäpp...haha! Samma sång som jag sjungit till leda tillsammans med en av mina elever under terminen fick liksom följa med mig in i julen och sätta knorr på terminen som gått.

Mannen och jag i julfryntlig stämning på julaftonskvällen.

Det har varit sköna dagar så här mellan jul och nyår med långa sovmorgnar, promenader längs havet, besök i föräldrahemmen och hos syskon och häromdagen i Malmö då vi hälsade på min fd kollega och make.

En av de första bilderna som jag tog med min nya kamera - vyn över ön i Malmö och Öresundsbron.

Jag jobbar febrilt med att lära mig allt om slutartider och skärpdjup och bländartal. Det finns mycket kvar att lära men blir bättre och bättre på att få till det.

Hos Yvonne och Tommy blev de gofika och mycket prat om det som hänt sedan vi sågs sist. Även om vi inte ses så ofta är det lätt att ta vid där vi senast lämnade. Tack för en fin stund!

Fortsättningsvis gick turen till min syster och svåger med familj till Göteborg där vi också kunde inmundiga god mat och mysigt umgänge med familjen.

Och så här i soffan på en av årets sista dagar med magen full av saffransskorpor och kvarvarande lakritskola känner jag mig mer än nöjd med det som är. Det är alltid skönt när man kan summera en lyckosam jul. Inget är ju egentligen självklart eller givet?

Om en liten stund ska vi bege oss hem till min Emma och hennes Alexander i deras numera gemensamma boende och göra nya bekantskaper. Det ska bli spännande och kul att få se hur de har det och få lära känna Alexanders familj. Plötsligt blev barnet vuxet och jag som mamma en fick en ny dimension i föräldraskapet. Antar att det bara är att hänga med och inse att jag är här nu.

Nu ser jag i alla fall fram emot att gå in i ett nytt spännande år - 2020. Skål för livet och hoppet som lever om ytterligare fina dagar och stunder.

Vi ses och hörs på andra sidan året.

Gott slut till er alla!

Kram Cecce

2 kommentarer