Vinterpepp.

Januaridagarna tickar på.

 

Jag försöker vara snäll mot mig själv. Lagar färgrik mat. Äter d-vitamin, omega 3 och c-vitamin. Tjatar på ungdomarna om de samma.  Cykeln i träningsrummet går varm en halvtimme om dagen och jag är alltid stolt över mig själv när jag är klar.

 

Tidiga morgnar i kyligt vinterväder och kaffet smakar extra gott innanför kommunens väggar på sjukhusskolan. Kollegan och jag arbetar tätt och nära och uträttar viktigt arbete som förhoppningsvis gör skillnad. Jag är tacksam för att jag har ett arbete som känns menigsfullt och ett hushållsarbete som tar kvällarna i anspråk. För det betyder att jag har barn att ta hand om och ett hem att sköta. Alternativet hade varit trist vilket jag påminner mig om när det ansvaret känns övermäktigt och kroppen är trött.

 

Och även om dagarna ibland tycks innehållslösa är just dessa strömlinjeformade dagar de jag uppskattar mest. Ändå.

 

I morgon ska min förstfödda - Emma - hämta ut sin julklapp som hon fick av mig och vi har stämt möte på Gildakliniken i Malmö. Åh, jag ser fram emot det. Jag har bokat var sin ansiktisbehandling. Således ska vi ligga sida vid sida i säng 3 och 4 och få skön behandling under en timmes tid. Ett synnerligen bra sätt att pigga upp sig själv på, vilket kan behövas så här när våren fortfarande känns avlägsen och vintermörkret härjar.

 

Snälla, tacksamma tankar och omhändertaganade aktiviteter gör tillvaron något lättare så här långt in i januarimörkret. 

Vi gör vårt bästa.

Snart är vi där igen. I  ljuset och energin och våren som blommar.