När man bestämt något viktigt.

Vackra blomster ute som blev en vacker strandblomsterbukett inne. Och söndagens scones som avnjöts till brunch.

Gårdagens bildskörd i mobilen vittnar om en skön och avslappnad majsöndag. Äntligen tillsammans efter drygt en veckas tillvaro på vars ett håll. En tvåsamhet som sträcker sig hela veckan fram då H jobbar på skånsk mark fram till fredag. Ingen är nöjdare än jag.

 

 

I söndags mellan strandpromenad och långfrukost bakade jag de sista två tomat och sparrispajerna inför kommande studentskiva i juni. Nu har jag "bara" morotskaka och italienskt formbröd kvar att göra. I alla fall av det som går att förbereda så här långt. Känns ändå bra att vara ute i god tid. Lär bli kaos och stress i alla fall när det väl närmar sig, men står fast vid mitt beslut att fixa mat och tårta själv.

 

Studentsonen själv är fortfarande i Spanien och suger musten ur de sista soldagarna innan det är dags att vända hemåt på onsdag. Själv tycker jag det ska bli skönt att få hem honom igen. Är alltid onödigt orolig när ungdomarna är ute och far i världen och jobbar ständigt på att vara den där svala och coola modern jag önskar mig vara.

Det hjälper liksom föga att oroa sig för saker som inte hänt.

 

Och så har vi idag bestämt datum för vigsel. Det blir ett sensommarbröllop på västkusten med de nära och kära och planeringen är i full gång. Var ska bröllopsmiddagen stå? Vad ska ätas? Sjungas? Iklädas?

Spännande och roliga spörsmål som får växa sig klara med tiden. 

 

Studentskiva och bröllop blir alltså signum för sommaren 2019.