När man glömmer tiden för en stund.
Så skönt att glömma omvärlden för en helg.. Inte kolla nyheterna stup i kvarten. Låta oron över världen vila en stund.
I helgen befann jag mig i skärgården i blå huset med den vidunderliga utsikten.
Jag fick äntligen träffa min man. Äta våfflor med okristligt mycket vispgrädde och sylt. Prata och umgås med Lisbeth och Magnus. Åka Tesla. Vakna med solen och kaffet och baka scones.
Kisa mot solen och säga "nu är snart våren här". Vandra längs vatten och skogsbryn.
Sådana uppiggande saker som jag så väl behöver.
Det nyinköpta våffeljärnet gick varmt.
Glutenfria och mjölkfria våfflor som landade mjukt i gommen.
Lite bubbel i eftermiddagssolen. Varför inte?
Köttgryta som fått puttra i ugnen hela dagen med rostade rotfrukter därtill.
Och sen spelade vi sällskapsspel och pladdrade tills vi var hesa och stöp i säng framåt natten.
Söndagspromenad.
En fin helg som ni märker.
Nu har jag dock landat vi köksbordet i kvällen. Framför mig ligger snart ett påsklov som jag inte riktigt vet hur det kommer att se ut. Klart är att påsklovet kommer firas på hemmaplan. Inga resor för min del och vi får se om Håkan kan komma ner. Allt följa rekommendationerna så långt det bara går känns just nu viktigt, även om jag inte får träffa mina föräldrar och Jönköpingssonen vägrar komma hem till påsk. Jag vill inte komma hem och smitta ner er gamlingar, löd domen i telefon i kväll när vi talades vid i telefon. Tack för den.
Jag fick tag i handsprit häromdagen av en förälder som hade extra och spritar händerna så fort jag kommer av bussen, innan maten, när jag varit på Ica. Handsprit och handkräm är just nu viktiga saker att ha i handväskan.
Ur led är tiden.
För övrigt jobbar jag som vanligt. Det känns som en bra sak att kunna hålla ställningarna i skolan, för de barn och ungdomar som är friska. Jag åker buss till jobbet och tänker att jag fortsätter med det tills jag bestämmer mig för annat. Idag fick jag tillåtelse av chefen att välja att inte åka i rusningstrafik även om det innebär inskränkningar i arbetstiden. Tackar för det!
Ju mer vi kan sprida ut oss desto bättre.
De små sakerna gör skillnad.
Nu ska jag kolla på Robinson...haha! Mitt tv-tittande har helt klart ökat i Coronatider, men känns under omständigheterna helt ok när världen runt omkring stannat upp.
Ta hand om er!
Kram Cecce
